Tidiga tecken på urinblåscancer – symtom du inte ska ignorera

Enligt uppskattningar från det amerikanska National Cancer Institute diagnostiserades över 70 000 personer med urinblåscancer under ett enda år, och mer än 14 000 personer avled i sjukdomen. Urinblåsan är det organ i nedre delen av buken som lagrar urin innan det lämnar kroppen.

Den här artikeln ger en översikt över de tidiga symtomen på urinblåscancer, men den ersätter inte en medicinsk bedömning. Upplever du något av symtomen nedan bör du alltid kontakta läkare för undersökning. Samma symtom kan nämligen också bero på en urinvägsinfektion eller blåssten, vilket gör att en korrekt medicinsk utredning är avgörande.

Riskfaktorer

Vissa grupper löper högre risk att drabbas av urinblåscancer än andra. Personer med ljus hudfärg har ungefär dubbla risken jämfört med afroamerikaner eller latinamerikaner, och ärftlighet spelar roll – har någon i familjen haft sjukdomen ökar din egen risk. Har du en gång fått diagnosen urinblåscancer är du dessutom mer benägen att drabbas igen.

De viktigaste riskfaktorerna är:

• Tobaksrökning – den enskilt största riskfaktorn, eftersom cancerframkallande ämnen från tobaken utsöndras via urinen och skadar blåsans slemhinna.
• Kön – män drabbas betydligt oftare än kvinnor.
• Hög ålder – risken ökar markant med åren, och de flesta fallen upptäcks hos personer över 55 år.

Olika typer av urinblåscancer

Urinblåscancer delas in i tre huvudkategorier beroende på hur långt sjukdomen har framskridit när den upptäcks. Indelningen sker efter allvarlighetsgrad:

1. Ytlig cancer – tumören växer endast i blåsans slemhinna och har inte trängt djupare.
2. Muskelinvasiv cancer – tumören har vuxit in i blåsans muskellager (muscularis propria).
3. Metastaserande cancer – sjukdomen har spridit sig till andra organ i kroppen.

Cancrarna i de olika grupperna skiljer sig åt i hur de beter sig, vilken prognos de ger och hur de behandlas. Ju tidigare cancern upptäcks, desto bättre är i regel behandlingsmöjligheterna.

Vanliga symtom

De vanligaste tidiga tecknen på urinblåscancer är:

• Blod i urinen (hematuri) – urinen kan vara rosenröd, orange eller mörkt brunaktig, men blodet kan ibland bara synas i mikroskop.
• Smärta eller sveda vid vattenläsning.
• Kraftigt trängningsbehov – en stark känsla av att behöva urinera även om blåsan är tom och ingen urin kommer.

Dessa symtom kan också orsakas av en infektion eller stenar, så kontakta alltid läkare för en klinisk undersökning om du upplever dem. Blod i urinen bör aldrig ignoreras, även om det försvinner av sig självt.

Så ställs diagnosen

När du söker vård gör läkaren oftast flera undersökningar utöver en allmän kroppsundersökning, som kan innefatta buk, bäcken och ändtarm. Vanliga utredningssteg är:

• Urinprov – analyseras för att hitta elakartade celler och blod, samt för att utesluta andra orsaker till symtomen som bakterier eller infektion.
• Intravenös urografi – läkaren injicerar kontrastvätska i ett blodkärl. Vätskan binds till urinen och gör att urinblåsan och urinvägarna syns tydligt på röntgenbilder.
• Cystoskopi – läkaren för in ett tunt, böjligt instrument med ljuskälla genom urinröret för att direkt kunna inspektera urinblåsans insida. Undersökningen utförs ofta i narkos eller med lokalbedövning.

I vissa fall tas även små vävnadsprover (biopsier) under cystoskopin för att kunna fastställa eventuell cancerform och dess aggressivitet.

Prognos

Prognosen beror i hög grad på hur tidigt sjukdomen upptäcks. Tidigt upptäckt urinblåscancer har en hög femårsöverlevnad, cirka 85 procent. Vid invasiv cancer som växt in i muskelskiktet är överlevnaden lägre, och när cancern spridit sig till andra organ är prognosen betydligt sämre – endast cirka 5 procent av patienterna med metastaserad urinblåscancer lever två år efter diagnosen. Detta understryker vikten av att snabbt söka vård vid misstänkta symtom, eftersom tidig upptäckt kan göra hela skillnaden.