Historien om kirurgisk behandling av matstrupscancer går långt tillbaka i tiden – så långt som till 500-talet e.Kr. Under 1900-talet förbättrades behandlingsmöjligheterna dock dramatiskt, tack vare genombrott inom kirurgi, läkemedel och strålterapi.
Trots detta framsteg är prognosen för denna sjukdom fortfarande ofta ogynnsam. Femårsöverlevnaden ligger lågt och dödligheten inom fem år efter diagnos överstiger 85 procent. Mer forskning behövs därför för att hitta verkligt effektiva behandlingar mot matstrupscancer.
Cancer erkändes som en sjukdom redan i antiken. Begreppet myntades av den grekiske läkaren Hippokrates på 400-talet f.Kr., men de grekiska och romerska läkarnas begränsade kunskaper om biologi hindrade deras möjligheter att utveckla effektiva botemedel. Operationer var dessutom svåra eller helt omöjliga i tiden före anestetika.
Först när narkos blev tillgänglig 1846 blev kirurgisk behandling av matstrupscancer praktiskt genomförbar. De kirurgiska teknikerna utvecklades snabbt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och vid mitten av 1900-talet var operation en etablerad metod för att behandla många cancerformer – däribland matstrupscancer. Idag är kirurgi inte bara den äldsta, utan också den vanligaste behandlingsformen för sjukdomen.
Efter ett oavsiktligt utsläpp av kemiska stridsmedel 1943, under andra världskriget, uppmärksammade läkare att flera av de exponerade patienterna fick kraftigt sänkta nivåer av vita blodkroppar. Detta ledde till idén att snabbt delande celler skulle kunna bekämpas med läkemedel – grunden för vad som skulle bli kemoterapin.
Därefter utvecklades cellhämmande läkemedel i rasande takt. Substansen fluorouracil (5-FU), som togs fram 1957, blev en standardbehandling vid matstrupscancer, ofta i kombination med cisplatin som utvecklades 1965. Även nyare läkemedel som paklitaxel och irinotekan har studerats och testats i olika kombinationer, men cisplatin/5-FU är fortfarande en mycket vanlig behandling vid metastaserande matstrupscancer.
Strålning användes för första gången mot cancer under det första decenniet av 1900-talet, även om läkarna länge var omedvetna om att strålning inte bara kan behandla cancer utan också orsaka den. Under seklets lopp utvecklade läkare och forskare alltmer sofistikerade tekniker för att maximera stråldosen mot tumören samtidigt som exponeringen av omgivande friska vävnader minimerades.
Idag kan läkare kapsla in radioaktiva ämnen i nålar, små kapslar eller katetrar och placera dem direkt intill tumören – en metod som kallas brakyterapi – när matstrupscancer ska behandlas.
Ett av de senaste framstegen är utvecklingen av så kallade riktade terapier. Traditionella cytostatika dödar alla snabbt delande celler – inte bara cancerceller utan också många friska celler i kroppen, vilket förklarar de kraftiga biverkningarna. Riktade läkemedel är däremot konstruerade för att angripa specifika processer som styr celltillväxten, vilket kan minska risken för biverkningar.
För närvarande pågår kliniska prövningar med flera monoklonala antikroppar – en typ av riktad terapi – som är utvecklade för att behandla matstrupscancer, och resultaten hittills ger hopp om förbättrade behandlingsalternativ i framtiden.
Cancer som upptäcks i ett tidigt skede är betydligt lättare att behandla än cancer som hunnit sprida sig till omgivande vävnader. Tidig diagnos innebär alltså ofta en bättre prognos.
Möjligheterna att upptäcka matstrupscancer i ett tidigt stadium har förbättrats dramatiskt under de senaste fyra–fem decennierna. Läkare använder bland annat en bilddiagnostisk undersökning som kallas bariumsväljning för att synliggöra cancerförändringar i matstrupen. Vid undersökningen sväljer patienten bariumsulfat i suspension – ett kontrastmedel som absorberar röntgenstrålning – vilket ger tydligare röntgenbilder av matstrupen och övriga övre matsmältningskanalen.
I dag kombineras ofta bariumundersökningen med endoskopi, där en flexibel slang med kamera förs ner i matstrupen, och vävnadsprov kan samtidigt tas för mikroskopisk analys.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online