Multipelt myelom (MM) är en cancerform som drabbar en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller. Under normala omständigheter producerar plasmacellerna antikroppar som skyddar kroppen mot infektioner. Hos patienter med MM förökar sig dock de cancerogena plasmacellerna okontrollerat och sprider sig till skelettet och andra organ. Även om behandlingen i vissa fall leder till remission, avlider cirka 90 procent av de insjuknade inom två år efter diagnos. Forskningen fortsätter därför oavbrutet i jakten på mer effektiva behandlingsmetoder.
Genetiska förändringar som sker i vissa MM-cancerceller är starkt kopplade till en sämre prognos. Dessa förändringar tycks göra cancern mer aggressiv. Patienter vars cancerceller uppvisar dessa genetiska markörer klassificeras oftast som högriskpatienter, och läkare väljer då ofta en mer intensiv behandlingsstrategi. Det råder viss debatt bland läkare och forskare om vilka genetiska markörer som är viktigast för att definiera högriskkategorin och hur stor det kliniska värdet av klassificeringen egentligen är, men begreppet är ändå allmänt accepterat inom vården.
Kemoterapi är den vanligaste behandlingen vid högriskmyelom. Bortezomib är ett av de mest använda läkemedlen. Det verkar genom att hämma proteasomet – en struktur inuti cellerna som bryter ner skadade proteiner eller proteiner som cellen inte längre behöver. Cancerceller visar sig vara känsligare för denna mekanism än friska celler. Bortezomib ges ofta i kombination med andra läkemedel som en del av ett kombinationsregime. Talidomid, prednison och melfalan är andra vanliga läkemedel som används vid behandling av multipelt myelom.
Hematopoietisk stamcellstransplantation (HSCT), även kallad benmärgstransplantation, kan i vissa fall vara ett alternativ för högriskpatienter. Vid HSCT använder läkarna flera omgångar kemoterapi för att slå ut cancercellerna, varefter benmärgen återbyggs – antingen med friska stamceller från en donator eller med patientens egna stamceller som samlats in och frysits före behandlingen. Eftersom HSCT medför risk för flera allvarliga komplikationer är metoden inte lämplig för alla patienter med multipelt myelom.
För patienter med högriskmyelom kan läkare rekommendera deltagande i kliniska prövningar av nya behandlingsformer. Eftersom patienter i högriskgruppen ofta har sämre överlevnadsprognos än patienter med standardrisk kan en klinisk studie av en ny terapi ibland erbjuda den bästa möjligheten till framgångsrik behandling.
Högriskmyelom kan snabbt ge upphov till ett flertal komplikationer. När de växande cancercellerna invaderar skelettet och andra organ kan de orsaka bensmärta, sammanfallna kotor i ryggraden, njursvikt eller andra allvarliga problem. Läkarna behandlar därför både sjukdomens följder och själva cancersjukdomen.
Att leva med MM är en tung upplevelse, både fysiskt och emotionellt. Många finner det värdefullt att ansluta sig till en stödgrupp, där man kan träffa andra som står inför liknande utmaningar och som verkligen förstår vad man går igenom.
Ingenting i denna artikel ska betraktas som medicinsk rådgivning. Har du frågor eller funderingar kring din behandling är din läkare alltid den bästa personen att vända dig till.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online