Benmärgstest – så går provtagningen till och hur du tolkar resultaten

Benmärgen är den mjuka, svampaktiga vävnaden som finns inuti vissa av kroppens ben. Dess viktigaste uppgift är att producera röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar – celler som är livsviktiga för syretransport, immunförsvaret och blodets förmåga att koagulera.

Ett benmärgstest innebär att ett litet prov av benmärgen tas ut för undersökning under mikroskop. Provet kan ge läkaren värdefull information om blodbildningen och om eventuella sjukdomar finns i märgen.

Syftet med benmärgstest

Läkare beställer ofta benmärgstest för att ta reda på om det finns cancerceller i benmärgen. Testerna används bland annat för att diagnostisera och utreda tillstånd som:

• Leukemi – cancer i de blodbildande cellerna
• Lymfom – cancer i lymfsystemet som kan spridas till märgen
• Trombocytopeni – låga nivåer av blodplättar
• Myelofibros – en sjukdom där märgvävnaden ersätts av bindväv
• Anemi – blodbrist, ofta beroende på brist på röda blodkroppar

Olika typer av benmärgsprov

Det finns två huvudsakliga metoder för att ta ett benmärgsprov:

Benmärgsaspiration

Vid en aspiration används en spruta för att suga upp en mindre mängd flytande benmärg. Metoden ger snabb information om cellerna i märgen och används ofta vid diagnostik av blodsjukdomar.

Benmärgsbiopsi

Vid en biopsi tas med hjälp av en större nål ut en liten kärna av sammanhängande märgvävnad. Detta gör att läkaren även kan bedöma märgens struktur och sammansättning, vilket inte är möjligt enbart med aspiration.

I många fall utförs båda metoderna vid samma tillfälle för att få en så komplett bild som möjligt.

Varifrån proverna tas

Båda typerna av benmärgstest görs oftast från höftbenet, närmare bestämt från den övre bakre delen av bäckenbenet. Vid aspiration kan provet ibland även tas från bröstbenet. Området bedövas lokalt innan provtagningen, och själva ingreppet tar vanligtvis bara några minuter.

Normala resultat

Ett normalt benmärgsresultat visar friska mängder av bindväv, fettceller och hematopoetiska celler – det vill säga de blodbildande cellerna som kontinuerligt producerar nya blodkroppar. Balansen mellan dessa celltyper indikerar att blodbildningen fungerar som den ska.

Onormala resultat

Onormala resultat innefattar exempelvis för få röda blodkroppar, för få blodplättar eller onormala vita blodkroppar. Resultaten kan också visa tecken på infektion, cancer eller andra störningar i blodbildningen.

Läkaren använder de onormala fynden för att ställa diagnos och för att avgöra vilken behandling som kommer att vara mest effektiv för patientens specifika tillstånd. I vissa fall krävs upprepade prov för att följa sjukdomens utveckling över tid.

När får du svaret?

Efter provtagningen skickas benmärgsprovet direkt till laboratoriet för analys. Patienterna får i regel sina resultat inom två dagar, även om tiden kan variera beroende på laboratoriets arbetsbelastning och komplexiteten i undersökningen.