Okulärt melanom, även känt som uvealt melanom, är den vanligaste ögoncancern hos vuxna, enligt amerikanska National Cancer Institute (NCI). Lämnas cancern obehandlad är risken stor att den metastaserar, det vill säga sprider sig till andra delar av kroppen – och även med behandling kvarstår risken för spridning. Enligt NCI är levern det vanligaste målet för metastaser vid denna typ av elakartad tumör. Behandlingsalternativen när okulärt melanom har spridit sig till levern är tyvärr begränsade.
Denna cancerform kan drabba regnbågshinnan (iris), strålkroppen och åderhinnan – de tre strukturer som tillsammans utgör uvea, ögats mellanskikt. Enligt MedlinePlus är det dock åderhinnan (choroidea) som oftast drabbas av denna malignitet. Åderhinnan består av ett lager blodkärl beläget mellan näthinnan och ögonvitan, och den förbinder strålkroppen nära ögats framdel med synnerven längst bak i ögat.
Om okulärt melanom upptäcks i ett tidigt skede har den sannolikt inte hunnit sprida sig till levern eller något annat organ utanför ögat. Även om primärtumören behandlas med strålning kvarstår dock risken för framtida metastaser, enligt EyeCancerNetwork. Tumörstorleken är i allmänhet den mest träffsäkra faktorn när det gäller att förutsäga framtida spridning: ju större tumören är i ögat när den först upptäcks, desto större är risken att den sprider sig utanför ögat.
När okulärt melanom har spridit sig till levern visar det sig oftast som flera samtidiga tumörer och bedöms då som inoperabelt. Vid en enda, avgränsad tumör kan kirurgisk borttagning däremot vara ett alternativ. EyeCancerNetwork rapporterade i oktober 2009 att enbart cellgiftsbehandling hittills inte visat någon framgång vid metastatiskt okulärt melanom, men påpekade samtidigt att nya cytostatika ständigt utvecklas och prövas – vilket gör att en effektiv behandling för denna tumörtyp kan komma att hittas inom en snar framtid.
Ingen botande behandling har ännu hittats för okulärt melanom som spridit sig till levern, men enligt EyeCancerNetwork (oktober 2009) har vissa patienter kunnat förlänga sina liv genom kemoembolisering. Denna behandling innebär att cellgifter och andra partiklar injiceras i de blodkärl som försörjer levertumörerna. Ett exempel är kombinationen av cytostatikan cisplatin och polyvinylsvamppartiklar. Sådana behandlingar har lyckats krympa levertumörerna tillfälligt. De är dock inte helt fria från biverkningar, bland annat feber, tillfällig tarmförlamning (som varar en till två dagar), buksmärtor och förhöjda leverenzymer.
En studie publicerad i juli 2009-numret av tidskriften Cancer Investigation rapporterade att injektion av mikrosfärer av yttrium-90 (Y-90) direkt i leverartären visade lovande resultat vid kontroll av levermetastaser från okulärt melanom. Denna form av radioembolisering – injektion av små radioaktiva partiklar i ett blodkärl – hade tidigare använts vid behandling av primär levercancer samt andra cancerformer som metastaserat till levern, men hade aldrig tidigare prövats vid okulärt melanom. Studien visade positiva svar hos samtliga 11 patienter som deltog, och ingen av dem upplevde några allvarliga biverkningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online