Telomeras och cancer: enzymet som låter cancerceller leva för evigt

Telomeras är ett enzym som upptäcktes 1985 av Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak – en prestation som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2009. Enzymet spelar en avgörande roll i hur celler åldras, men också i hur cancer utvecklas och sprids. Här förklarar vi sambandet mellan telomeras, telomerer och cancer.

Vad är telomerer?

Enligt American Federation for Aging Research (AFAR) är telomerer skyddande ändar på kromosomerna som gör det möjligt för celler att dela sig. De ser till att den genetiska informationen förs över intakt till nya celler vid varje celldelning.

Problemet är att telomererna förkortas lite grann varje gång en cell delar sig. Så småningom blir de så korta att cellen inte längre kan dela sig – detta är en central del av den naturliga åldrandeprocessen.

Vad är telomeras?

Telomeras är ett enzym som bara finns aktiverat i ett fåtal mänskliga celler, bland annat stamceller och könsceller. Enligt AFAR kan enzymet i praktiken vrida tillbaka cellens biologiska klocka genom att bygga ut korta telomerer och göra dem längre och starkare igen.

Bränsle för cancertillväxt

Här ligger kopplingen till cancer: nästan 90 procent av alla cancerceller innehåller aktivt telomeras. Genom att hela tiden förlänga sina telomerer kan cancercellerna kringgå den naturliga åldringen och fortsätta dela sig oändligt många gånger. Detta är en viktig anledning till att tumörer kan växa obegränsat.

Korta telomerer ökar cancerrisken

Forskningen pekar också åt andra hållet. Enligt AFAR visar studier att personer med naturligt korta telomerer löper högre risk att drabbas av cancer. När telomererna blir för korta kan kromosomerna bli instabila, vilket ökar risken för genetiska fel som kan leda till cancer.

Läkemedel som blockerar telomeras

Eftersom telomeras är så centralt för cancercellernas förmåga att kopiera sig har det blivit ett spännande mål för ny cancerforskning. Många forskare tror att det går att utveckla läkemedel som hämmar telomeras och därmed stoppar cancercellernas obegränsade delning – med betydligt färre biverkningar än dagens kemoterapier, eftersom de flesta friska celler inte använder enzymet.

Framtiden: förebyggande behandling

AFAR lyfter även möjligheten att telomerasehämmare i framtiden skulle kunna användas förebyggande. Personer med ärftlig disposition för vissa cancerformer skulle då kunna få behandling som minskar deras risk att utveckla sjukdomen. Forskningen pågår dock fortfarande, och flera preparat testas i kliniska studier innan de kan bli en del av standardvården.