Den alkaliska kosten uppmuntrar till hela, minimalt bearbetade livsmedel och innebär samtidigt en begränsning av många processade produkter. Även om detta sätt att äta kan förbättra den övergripande näringskvaliteten visar vetenskaplig forskning att det varken förändrar kroppens systemiska pH-värde eller förebygger sjukdom.
Anhängare hävdar att man kan påverka kroppens pH och skydda sig mot sjukdomar som cancer och benskörhet genom att byta ut "syrabildande" livsmedel mot "basbildande". Teorin bygger på idén att den metabola "askan" som blir kvar efter matsmältningen påverkar kroppens surhetsgrad.
pH anger hur surt (0,0–6,9) eller basiskt (7,1–14,0) ett ämne är; 7,0 är neutralt. Olika delar av kroppen har helt olika pH-värden:
Kroppen håller blodets pH stabilt med hjälp av njurarna (som utsöndrar fasta syror via urinen) och lungorna (som avlägsnar flyktiga syror i form av koldioxid). Tack vare dessa robusta mekanismer har våra kostval en försumbar effekt på blodets pH, även om de kan påverka urinens pH i viss mån.
Efter en stor biff kan urinen till exempel bli surare, eftersom njurarna då gör sig av med överskottet av metabola restprodukter. Urinens pH svänger dock beroende på vätskebalans, mediciner och andra faktorer, vilket gör den till en dålig indikator på kroppens totala surhetsgrad.
"Syra-ask-hypotesen" antyder att sura livsmedel tvingar kroppen att ta kalcium från skelettet för att neutralisera blodets pH, vilket i sin tur skulle kunna leda till benskörhet. Modern forskning motsäger detta: njurar och lungor buffrar effektivt dietens syror, och proteinrik (syrabildande) kost har kopplats till bättre kalciumretention samt högre IGF-1-nivåer – båda faktorer som stödjer bentätheten.
Omfattande forskningsöversikter har inte funnit något orsakssamband mellan kostens syralast och cancerutveckling. Vissa nyare laboratoriestudier visar att cancerceller trivs i sura mikromiljöer, men denna surhet skapas av tumören själv – inte av kosten. Cancerceller kan dessutom även dela sig under basiska förhållanden.
Analyser av förjordbrukliga kosthållningar uppskattar att cirka 87 % av de tidiga människornas livsmedel bildade basisk aska, medan ungefär hälften av senare förfäders kost var syrabildande – särskilt bland befolkningar som levde längre bort från ekvatorn.
Grönsaker, frukt, nötter och baljväxter är de viktigaste källorna. Här är tio exempel:
Nej. Kroppens pH är strikt kontrollerat, och maten har minimal inverkan på blodets pH. En proteinfattig variant av kosten kan visserligen gynna personer med kronisk njursjukdom, men det finns inga trovärdiga vetenskapliga belägg för att den förändrar kroppens systemiska surhetsgrad.
Den alkaliska kosten kan vara nyttig eftersom den betonar hela, växtrika livsmedel och minskar intaget av processade produkter. Påståendet att den skulle förbättra hälsan genom att skifta kroppens pH stöds dock inte av tillförlitliga vetenskapliga data.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online