Äggstockscancer kallas ofta för en "tyst" cancersjukdom, och det med goda skäl. Symtomen är vaga och kan lätt förväxlas med vanligare och mer harmlösa åkommor, som magproblem eller urinvägsinfektion. I många fall har cancern redan hunit sprida sig till andra delar av kroppen när den upptäcks, vilket gör behandlingen betydligt svårare. Därför är det viktigt att varje kvinna känner till de tidiga tecknen och vet vilka undersökningar som finns. Här är stegen du bör ta för att öka chansen att sjukdomen upptäcks i tid.
De vanligaste tidiga tecknen på äggstockscancer är en känsla av fullhet i buken, ihållande uppblåsthet, gaser som inte lätt går över, smärta vid samlag, oregelbundna blödningar samt ett återkommande behov att kissa. Det som särskiljer dessa symtom från vardagsbesvär är att de är nya, består över tid (ofta mer än två veckor) och inte försvinner som vanligt. Skriv ner dina symtom i en dagbok – notera hur ofta de förekommer, hur länge de varat och hur intensiva de är. En sådan journal blir ovärderlig om du behöver diskutera dina besvär med en läkare.
Boka regelbundna besök hos din gynekolog för gynekologisk undersökning. Om äggstockarna är förstorade eller svullna kan läkaren i vissa fall känna detta vid undersökningen. Tänk dock på att ett vanligt cellprov (pap-test) främst upptäcker livmoderhalscancer – det kan i sällsynta fall också avslöja äggstockscancer, men tyvärr oftast först när sjukdomen redan nått ett avancerat stadium. Regelbundna kontroller handlar därför om att skapa en helhetsbild av din hälsa.
CA-125-testet mäter nivån av proteinet CA-125 i blodet. Förhöjda värden kan vara en indikation på äggstockscancer, men testet är inte helt säkert – värdet kan även vara högt av andra orsaker, som endometrios eller godartade cystor, och normala värden utesluter inte cancer. I Sverige görs testet därför oftast bara för kvinnor som har en förhöjd risk, till exempel på grund av ärftlighet eller förekomst av äggstockscancer i familjen. Diskutera med din läkare om testet är aktuellt för dig.
Vid en transvaginal ultraljudsundersökning används ett ultraljudshuvud som förs in i slidan för att avbilda äggstockarna och livmodern. Eventuella knutor, cystor eller tillväxter syns då tydligt på bilderna. Nackdelen är att det ofta är svårt att avgöra utifrån bilden alone om en förändring är godartad eller cancerogen – ytterligare utredning krävs vanligen.
Den enda metoden som med säkerhet kan fastställa diagnosen är en biopsi. Vid ett kirurgiskt ingrepp tas vävnadsprover från äggstocken, som sedan analyseras i mikroskop av en patolog. Om cancer påvisas ger provsvaret också information om cancertyp och stadium, vilket är avgörande för val av behandling.
Kom ihåg: Risken för äggstockscancer ökar med åldern, och de flesta som drabbas är över 50 år. Ärftlighet, bröst- eller tarmcancer i släkten samt tidigare endometrios kan också öka risken. Litar du inte på dina magbesvär eller känner dig inte hörd – be om remiss till gynekolog. Att agera tidigt kan göra hela skillnaden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online