Reflextester utgör en viktig del av den neurologiska undersökning som läkaren utför när en hjärntumör misstänks. Med hjälp av olika reflexprövningar kan läkaren bedöma om de nervbanor som löper mellan kroppen och hjärnan är skadade. Om en tumör trycker mot en eller flera nerver kommer nervsystemet inte att svara normalt på testerna, vilket kan ge värdefulla ledtrådar i den fortsatta utredningen.
Reflexer är kroppens automatiska svar på en yttre retning. När kroppens system fungerar som de ska förväntar sig läkaren vissa reflexsvar så snart kroppen utsätts för en stimulans. En reflex avslöjar alltså om en nervbana fungerar normalt eller onormalt. Är nervbanorna skadade uteblir det korrekta svaret, vilket ger läkaren anledning att gå vidare med en fördjupad utredning av hjärnan.
Vanliga reflextester vid misstanke om hjärntumör inkluderar blinkreflexen, pupillernas reaktion på ljus, orala reflexer samt gummihammartester av knäna, eftersom detta är några av de reflexer som oftast påverkas av en hjärntumör. Testerna behöver inte genomföras i någon bestämd ordning.
En studie av blinkreflexen kan avslöja sjukdomar som drabbar nerver i huvud och hals, liksom nedsatt funktion i hjärnstammen. Vid testet fästs små elektroder på huden runt ögonen och näsan. Läkaren ger sedan milda elektriska impulser till nerverna och registrerar blinksvaren. Impulserna kan kännas lätt till måttligt obehagliga men är ofarliga.
Läkaren studerar om blinkningen inträffar som förväntat när impulserna ges. Uteblir blinkningen kan det tyda på nervskada och kräver ytterligare utredning.
Har en hjärntumör bildats i ett område som påverkar hjärnans nerver kan det ge en ojämn pupillvidgning, även när ögonen inte exponeras för ljus. Tumören kan störa hjärnans banor och orsaka onormala reaktioner i näthinnan och synnerven, vilket gör att pupillerna framstår som större än normalt.
Även om ojämn pupillstorlek sällan är det enda symptomet på en hjärntumör är det ett fynd som alltid får läkaren att undersöka saken vidare.
Hjärnstamsgliom, det vill säga hjärntumörer som sitter på hjärnstammen, kan orsaka svårigheter att svälja och ibland en helt utebliven svalgreflex. Läkaren borstar då lätt mot svalgets bakvägg och bedömer om patienten rycker till i det så kallade gagsvaret. Uteblir reaktionen betraktas reflexen som frånvarande.
Gliom kan också ge besvär med tungans rörelser. Patientens tunga kan exempelvis vika åt vänster trots att patienten försöker föra den åt höger, eller tvärtom.
Gummihammartester utförs på flera ställen i kroppen, bland annat vid knäna. Ett lätt slag med hammaren på senan under knäskålen ska normalt få underbenet att rycka till. Vid en hjärntumör kan dock nervbanorna vara skadade, och den förväntade reaktionen uteblir ofta. Liknande reflexsvar kontrolleras även vid armbågar och anklar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online