1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Symtom vid progression av gliom – vad du behöver veta om hjärntumörer

Ett gliom är en typ av primär hjärntumör. Till skillnad från sekundära hjärntumörer, som uppstår när cancerceller från en tumör i en annan del av kroppen sprids via blodbanan till hjärnan, börjar primära hjärntumörer i hjärnans eller ryggmärgens vävnad som en tillväxt av onormala celler. De celler som är involverade vid gliom är gliaceller, som är betydligt vanligare än neuroner i hjärnan.

Gliaceller

Gliaceller är celler som finns i hjärnan. De är fem till tio gånger talrikare än neuroner, och deras funktioner sträcker sig från att myelinisera axoner – vilket ökar hastigheten och styrkan på elektriska signaler – till att ingå i blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnan. Tre typer av gliaceller kan bilda ett gliom om de blir cancerösa: astrocyter, oligodendrocyter och ependymala celler. Till skillnad från många andra celltyper i hjärnan har gliaceller förmågan att dela sig och föröka sig.

Typer av progression

Hur snabbt ett gliom utvecklas beror på vilken grad av cancer det rör sig om: låggradig eller höggradig. Vid en låggradig cancer växer tumören långsamt och symtomen utvecklas successivt över en längre tidsperiod. Vid en höggradig cancer växer tumören däremot snabbt, och symtomen visar sig betydligt tidigare och mer intensivt.

Vanliga symtom

Symtomen på gliom varierar beroende på vilka celler som påverkas – astrocyter, oligodendrocyter eller ependymala celler. Vanliga symtom inkluderar:

  • Epileptiska anfall
  • Återkommande huvudvärk
  • Illamående och kräkningar
  • Yrsel
  • Förändrad mental status, exempelvis minnes- eller koncentrationssvårigheter
  • Ataxi, det vill säga nedsatt balans och koordination

Symtomen kan uppträda snabbt efter sjukdomens debut, men det är också möjligt att tumören är helt symtomfri tills den har nått en betydande storlek. Därför är det viktigt att söka vård vid ihållande eller förvärrade besvär.

Diagnos

Utredningen inleds vanligtvis med en neurologisk undersökning där läkaren kontrollerar syn, hörsel, balans, koordination och reflexer. Därefter görs en avbildning av hjärnan, antingen med magnetkamera (MRI) eller datortomografi (CT), för att fastställa var tumören är belägen och hur stor den är. För att avgöra om tumören är elakartad (malign) eller godartad (benign) utför läkaren en biopsi, där ett vävnadsprov från tumören analyseras i mikroskop.

Behandling

Vilken behandling som passar bäst avgörs tillsammans med din läkare utifrån din specifika situation. En avgörande faktor är var i hjärnan tumören sitter och om en kirurgisk borttagning kan göras på ett säkert sätt. Andra behandlingsalternativ inkluderar:

  • Strålbehandling, inklusive extern strålterapi
  • Fraktionerad stereotaktisk strålbehandling
  • Cytostatikabehandling (kemoterapi)
  • Molekylärt riktad terapi

I många fall kombineras flera behandlingsformer för att uppnå bästa möjliga resultat. Regelbundna kontroller efter behandlingen är viktiga för att övervaka sjukdomens utveckling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online