Cancer börjar oftast med genetiska mutationer i en enda cell. Dessa mutationer kan göra att cellen växer och delar sig okontrollerat, vilket med tiden bildar en tumör. Utan behandling kan tumören fortsätta växa och sprida sig till andra delar av kroppen.
De flesta cancerformer tros uppstå genom så kallade somatiska mutationer, det vill säga mutationer som uppstår i kroppens celler – inte i ägg- eller spermieceller. Somatiska mutationer kan orsakas av exponering för miljöfaktorer, exempelvis ultraviolett strålning från solen eller vissa kemikalier. De kan också uppstå spontant till följd av fel när cellen kopierar sitt DNA vid celldelning.
De genetiska mutationer som leder till cancer påverkar typiskt sett gener som styr celltillväxt och celldelning. Dessa gener delas ofta in i två huvudgrupper: oncogener och tumorsuppressorgener.
Oncogener är normalt involverade i att främja celltillväxt och celldelning. När de muterar kan de bli konstant aktiva, vilket innebär att de alltid är "påslagna" – något som driver en okontrollerad celltillväxt.
Tumorsuppressorgener har å andra sidan normalt till uppgift att bromsa celltillväxt och celldelning samt att reparera skadat DNA. När dessa gener muterar kan de förlora förmågan att utföra sina skyddande funktioner, vilket gör att cellerna kan växa och dela sig fritt utan kontroll.
I sällsynta fall beror vissa cancerformer på så kallade arvsanlagsmutationer (germline-mutationer), det vill säga mutationer som finns i spermie- eller äggceller. Dessa mutationer är ärftliga och finns redan i alla kroppens celler från de tidigaste utvecklingsstadierna, vilket kan öka risken för cancer betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online