Hur mycket vet du om kikhosta? Allt du behöver veta

Kikhosta, även känt som pertussis, är en mycket smittsam infektionssjukdom i luftvägarna. Sjukdomen drabbar människor i alla åldrar men kan vara särskilt farlig för spädbarn och små barn. Här går vi igenom allt du behöver veta om kikhosta – från symtom och smittspridning till behandling och förebyggande åtgärder.

Vad orsakar kikhosta?

Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Bakterien producerar gifter som angriper luftvägarna och orsakar sjukdomens karakteristiska symtom, framför allt de långvariga och utmattande hostattackerna.

Hur smittar kikhosta?

Kikhosta sprids främst via droppsmitta och aerosoler i luften. När en smittad person hostar eller nyser frigörs bakterierna, som sedan kan inandas av personer i närheten. Nära kontakt med en smittad individ ökar risken för smittöverföring betydligt, vilket gör sjukdomen extra vanlig i hem, skolor och andra trånga miljöer.

Symtom på kikhosta

Sjukdomen börjar ofta med symtom som liknar en vanlig förkylning, exempelvis rinnande näsa, nysningar och lätt feber. När sjukdomen fortskrider kan följande symtom utvecklas:

• Långvariga hostattacker som kan pågå i flera minuter
• Andningssvårigheter, ofta med ett karaktäristiskt "kikande" ljud vid inandning
• Kräkning eller kväljningar efter hostanfall
• Utmattning och trötthet efter hostperioderna
• Ihållande hosta som kan pågå i veckor till månader

Inkubationstid

Inkubationstiden för kikhosta är vanligtvis 7 till 10 dagar, men den kan variera mellan 5 och 21 dagar. Det innebär att symtom oftast utvecklas inom en till tre veckor efter att man utsatts för bakterien.

Behandling av kikhosta

Antibiotika är den främsta behandlingen mot kikhosta. Läkemedel som erytromycin, klaritromycin eller azitromycin förskrivs ofta för att döda bakterierna och förebygga komplikationer. Tidig behandling är avgörande för att minska svårighetsgraden av symtomen och förhindra att smittan sprids vidare till andra.

Vaccination – det bästa skyddet

Vaccination är det mest effektiva sättet att förebygga kikhosta. Vaccinet mot difteri, stelkramp och kikhosta (DTaP) ingår rutinmässigt i barnvaccinationsprogrammet. Påfyllnadsdoser ges även under tonåren och vuxen ålder för att upprätthålla skyddet över tid, eftersom immuniteten successivt avtar.

Möjliga komplikationer

Kikhosta kan leda till allvarliga komplikationer, särskilt hos spädbarn och små barn. Bland de potentiella komplikationerna finns:

• Lunginflammation
• Hjärninflammation (encefalit)
• Kramper
• Uttorkning
• Svårigheter att äta samt viktnedgång
• Andningssvikt i allvarliga fall

Behandling av närkontakter

Närkontakter till en smittad person kan få antibiotika som förebyggande behandling för att stoppa ytterligare smittspridning. Detta är särskilt viktigt i hushåll där det finns spädbarn eller personer med nedsatt immunförsvar.

Vikten av isolering

För att förhindra att kikhosta sprids bör smittade individer följa isoleringsråd. Det innebär bland annat att stanna hemma från skola eller arbete, täcka mun och näsa vid hostning samt undvika kontakt med sårbara grupper – särskilt spädbarn och äldre.

Flockimmunitet skyddar alla

Vaccination och flockimmunitet spelar en avgörande roll för att minska spridningen och svårighetsgraden av kikhosta. När en stor del av befolkningen är vaccinerad bildas ett skyddande skydd som minskar risken för smitta för alla – även för dem som är för unga för att vaccineras eller inte kan vaccineras av medicinska skäl.