
Skivepitelcancer är en vanlig form av hudcancer – endast basalcellscancer förekommer oftare. Sjukdomen drabbar främst äldre vuxna, men blir allt vanligare även hos personer under 40 år. Den hänger starkt samman med oskyddad exponering för UV-strålning, till exempel från solen samt från solarier och solningslampor.
Skivepitelcancer utvecklas från så kallade skivepitelceller som ligger djupt inne i överhuden (epidermis). När dessa celler utsätts för UV-strålning kan deras DNA skadas, vilket gör att de börjar dela sig onormalt. I stället för den normala balansen mellan att gamla celler dör och nya bildas växer de skadade skivepitelcellerna okontrollerat.
Förändringar orsakade av skivepitelcancer uppträder nästan alltid på hud som utsatts för sol, men kan ibland också uppstå på andra delar av kroppen, exempelvis i munhålan, på underlivet eller runt analöppningen. Tumörerna växer oftast långsamt och kan förbli oupptäckta i månader eller år. De kan se mycket olika ut, vilket gör det omöjligt att ställa en säker diagnos utan en biopsi. Förändringarna är vanligtvis smärtfria men kan klia.
En misstanke om skivepitelcancer kan väckas utifrån hur en hudförändring ser ut, men diagnosen måste alltid bekräftas med en biopsi. Ofta görs en så kallad rakbiopsi, där läkaren med hjälp av en skalpell skär bort ett mycket tunt lager av förändringen. Vävnadsprovet skickas sedan till en patolog som undersöker det i mikroskop för att avgöra om det rör sig om cancer.
Nästan alla fall av skivepitelcancer orsakas av solexponering eller användning av solarier. Risken att insjukna är dock högre för vissa personer än för andra, även vid samma mängd UV-strålning. De som löper störst risk är:
Vissa sjukdomar kan också öka risken, bland annat inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis samt xeroderma pigmentosum – en sällsynt ärftlig sjukdom som ger extrem känslighet för solljus.
Det viktigaste du kan göra för att förebygga skivepitelcancer är att undvika överdriven exponering för UV-strålning. Använd solskydd med hög skyddsfaktor, sök skugga när solen är som starkast och undvik solarier helt.
Behandlingen består vanligtvis av att förändringen tas bort, antingen genom frysning (kryoterapi), kirurgisk excision eller laserbehandling. I vissa fall används strålbehandling eller krämer innehållande cytostatika, särskilt på ställen i ansiktet där ärrbildning är ett problem. Även om det är ovanligt kan skivepitelcancer i vissa fall sprida sig, och då krävs ytterligare behandling.
Sök vård om du upptäcker en hudförändring som inte läker, växer, blöder eller förändras i utseende. Ju tidigare skivepitelcancer upptäcks, desto enklare är den att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online