Hudcancer är ett växande folkhälsoproblem – fler människor diagnostiseras idag än någonsin tidigare. Många timmar i solen eller i solariet kan ge en fin bränna här och nu, men kroppen kan få betala priset senare i livet. Skivepitelcancer (skivepitelcarcinom) är den näst vanligaste formen av hudcancer och går oftast lätt att behandla om den upptäcks i tid. Men om cancern metastaserar, det vill säga sprider sig till andra delar av kroppen, kan den angripa vitala organ och allvarligt försämra prognosen.
Metastasering är den process där cancer sprider sig från sitt ursprung (primärtumören) till en eller flera andra platser i kroppen (sekundära tumörer). De flesta former av hudcancer kan botas helt om de upptäcks och behandlas innan de hunnit sprida sig. Skivepitelcancer kan däremot metastasera till andra kroppsdelar, ofta genom att en cancerös hudförändring – exempelvis en aktinisk keratos – sprider sig via blodkärlen eller lymfsystemet till inre organ. Där kan cancern bilda vävnadsmassor och tumörer som kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter.
Skivepitelceller finns framför allt i hudens djupare lager. Denna cancerform orsakas oftast av långvarig exponering för UV-strålning, men risken ökar med åldern och är förhöjd hos personer med ärftlig benägenhet för vissa cancertyper. Även de som lätt bränner sig i solen och personer med mycket ljus hy löper större risk att drabbas av hudcancer.
Skivepitelcancer metastaserar ofta till stora organ som lungorna, hjärnan och levern, men kan även spridas till skelettet och binjurarna. Om cancern inte behandlas tidigt kan den sprida sig relativt snabbt. Det amerikanska cancerinstitutet (National Cancer Institute) beskriver i sina faktablad vanliga spridningsmönster: lungcancer sprider sig exempelvis ofta till hjärnan, medan tjocktarmscancer ofta etablerar sig i levern. Cancerceller sprids vanligtvis på tre sätt – genom direkt tillväxt i omgivande vävnader, via blodbanan eller via lymfsystemet.
Vissa personer kan bära på metastatisk cancer utan att veta om det, tills symptomen blir tydliga. En person som behandlats för en cancer som spridit sig till hjärnan kan exempelvis uppleva huvudvärk, yrsel eller nervrelaterade besvär som suddig syn och nedsatt hörsel. Har cancern spridit sig till levern kan symtom som viktnedgång, gulsot, smärta i buken samt ödem (svullnad orsakad av vätskeansamling) i benen uppstå. Varje sekundär tumörlokalisation kan ge helt olika symtom, vilket gör det extra viktigt att söka vård vid nya eller oförklarliga besvär efter en cancerdiagnos.
I de flesta fall kan olika diagnostiska undersökningar användas för att fastställa både var primärtumören sitter och om cancern har bildat metastaser. Vanliga undersökningar inkluderar bland annat skelettscintigrafi, datortomografi (DT), magnetkameraundersökning (MR), ultraljud samt punktion eller biopsi av misstänkt vävnad.
Enligt National Cancer Institute diagnosticeras närmare en miljon människor med hudcancer varje år. För att skydda dig rekommenderas du att:
– Undvika långvarig solexponering mitt på dagen.
– Använda solskyddskräm varje dag, oavsett säsong.
– Undvika solarier helt.
Kontrollera dessutom din hud regelbundet och leta efter nya födelsemärken, knölar eller förändringar. Håll särskilt koll på leverfläckar och födelsemärken som växer, ändrar form eller byter färg – och kontakta då din vårdcentral för en bedömning. Tidig upptäckt är det bästa skyddet mot att hudcancer hinner sprida sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online