Solbränna är något som många människor eftersträvar. En gyllenbrun hy anses av många se "frisk" ut, medan blek hy ofta uppfattas som "sjuklig". För att uppnå en solbränna året runt använder därför många solarier. Solningen ger dig visserligen den färg du söker, men den har också effekter som kan stå i stark kontrast till den "friska" bilden. Isotoper – atomer av samma grundämne med olika antal neutroner – ligger till grund för många av de problem som förknippas med UV-strålning. Faktum är att Världshälsoorganisationens cancerforskningsorgan IARC klassar solarier som cancerframkallande för människor.
Den del av ljuset som får huden att bli brun (och brännas) vid exponering kallas "ultraviolett ljus". Strålarna är inte synliga för det mänskliga ögat. Energi, som ljus och ljud, mäts i "våglängder", vilket representerar avståndet mellan två toppar i en våg. Våglängden bestämmer ljusets färg och om en energivåg är synlig, hörbar eller inget av dessa. Ultravioletta vågor är kortare än vågorna i synligt ljus, vilket gör dem mer energirika och därmed mer skadliga för kroppens celler.
När huden utsätts för ultraviolett strålning uppstår en störning på cellnivå. Denna störning av cellerna – och mer specifikt av isotoperna i cellerna – är orsaken till hudens färgförändring. Kortvarig exponering för ultravioletta strålar behöver inte orsaka någon skada alls. Längre exponering kan orsaka milda skador och ge huden en solbränna. En ännu längre exponering kan leda till mer omfattande cellulär störning, vilket ger den röda missfärgningen och andra besvär som kännetecknar en solskada.
Även om ultraviolett strålning kan orsaka negativa effekter finns det också positiva. Människan behöver exempelvis vitamin D för att överleva, och kroppen producerar detta vitamin när huten utsätts för UV-strålar. Dessutom kan vissa hudsjukdomar, som eksem och psoriasis, behandlas med kontrollerad exponering för ultraviolett ljus. En sådan behandling för något hälsotillstånd bör dock alltid godkännas och övervakas av en läkare.
När ultravioletta strålar interagerar med levande vävnad sliter de bort joner från atomerna. Det är på detta sätt som strålningen skadar kroppens isotoper. Effekten kan döda vissa typer av bakterier, men för mer komplexa organismer, som människan, skapas istället så kallade "fria radikaler". Fria radikaler är i grunden instabila atomer som angriper kroppens friska celler, och de anses av forskare och den medicinska professionen vara en av orsakerna till cancer och för tidigt åldrande av huden.
Enligt Världshälsoorganisationen påverkar exponering för ultraviolett strålning även immunförsvaret. När jonerna slits bort från atomerna sker förändringar i både fördelningen och aktiviteten hos de celler i kroppen som ansvarar för att bygga upp ett immunförsvar. Detta gör en person mer mottaglig för infektioner. WHO nämner exempelvis att UV-strålning kan orsaka återaktivering av herpes simplex-viruset, vilket ger så kallad läppherpes.
Även om en solbränna från solarium kan uppfattas som attraktiv och "frisk", finns det alltså flera skäl att vara försiktig. Skador på cellernas isotoper, bildandet av fria radikaler och ett försvagat immunförsvar är alla dokumenterade risker. Vill du ha en solbränna är självbrunare ett skonsammare alternativ, och vill du säkra ditt vitamin D-upptag räcker det ofta med måttlig, skyddad exponering för solljus under sommarhalvåret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online