Överdriven solexponering är en välkänd riskfaktor som skapar gynnsamma förutsättningar för hudcancer. Trots detta vet många inte vilka typer av hudcancer som finns eller hur de ser ut. Hudcancer visar sig ofta som en ovanlig leverfläck – antingen en helt ny fläck på huden eller en gammal fläck som förändrats i utseende. Det finns tre huvudtyper av hudcancer samt flera hudförändringar som inte är cancer i sig, men som kan utvecklas till cancer om de lämnas obehandlade. Här är de vanligaste formerna.
Basalcellscancer är den vanligaste typen av hudcancer. Den bildas oftast på solskadad hud hos personer med ljus hy. Enligt skinsight.com är över 99 procent av alla som drabbas kaukasier i åldern 40 till 80 år. Även om basalcellscancer främst förekommer hos ljushyade kan den dock utvecklas hos vem som helst, oavsett ursprung.
Det finns tre former av basalcellscancer: infiltrerande, nodulär och ytlig. Nodulär basalcellscancer känns igen på pärlglansiga, hudfärgade eller rosa knölar som kan uppstå var som helst på kroppen. Den infiltrerande varianten ser ut som ärrliknande fläckar som kan vara glansiga och ha sår på ytan. Ytlig basalcellscancer uppträder som rosa eller röda, fjällande fläckar med upphöjda kanter.
Melanom är den ovanligaste formen av hudcancer, men samtidigt den allvarligaste. Om det får sprida sig kan det bli livshotande. Enligt skinsight.com har antalet melanomfall ökat snabbare än någon annan cancerform under de senaste åren. Melanom börjar i de celler som ansvarar för att producera hudens pigment. Det uppstår antingen som en ny leverfläck eller som en befintlig fläck som förändras, och utan behandling kan det spridas till lymfkörtlarna och andra delar av kroppen.
Skivepitelcancer drabbar i stort sett samma grupp som basalcellscancer, alltså framför allt medelålders personer med ljus hy och solskadad hud. Till skillnad från de övriga hudcancerformerna drabbar skivepitelcancer dock män oftare än kvinnor. Om den inte behandlas i tid blir den invasiv, förstör vävnad och kan orsaka allvarliga hälsoproblem – i värsta fall till och med döden. Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen av hudcancer.
Aktinisk keratos är inte en cancerform, men vissa förändringar kan övergå i skivepitelcancer om de inte behandlas tidigt. De som löper störst risk är ljushyade personer vars hud lätt bränner sig i solen, personer med gröna, blå eller hasselnötbruna ögon samt personer med rött eller ljust hår. Personer med hiv, eller med försvagat immunförsvar till följd av kemoterapi eller organtransplantation, hör också till högriskgruppen. Aktiniska keratoser syns som rosa eller röda fläckar, oftast mindre än två centimeter stora, som kan vara förtjockade likt vårtor och täckta av fjäll. De känns vanligtvis sträva vid beröring.
Tillståndet kallas även "bondläpp" eller "sjömansläpp" och drabbar oftast underläppen. Enligt skinsight.com utvecklas 6 till 10 procent av alla fall av aktinisk cheilit till skivepitelcancer. Förändringen åtföljs ofta av torrhet och sprickbildning i läpparnas hud. Ljushyade, tobaksanvändare, män och äldre löper störst risk att drabbas.
Kontakta läkare om du upptäcker en ny leverfläck, en fläck som ändrar storlek, form eller färg, eller en sårbildning som inte läker inom några veckor. Tidig upptäckt ökar kraftigt möjligheterna till framgångsrik behandling vid samtliga former av hudcancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online