Hudcancer i ansiktet kan börja tämligen oskyldigt, eftersom de första tecknen ofta liknar helt vanliga födelsemärken. Om sjukdomen dock lämnas obehandlad kan den orsaka bestående skador och ärr. American Academy of Dermatology uppskattade att över en miljon fall av hudcancer diagnosticerades enbart under år 2008, vilket visar hur vanligt tillståndet är.
Den främsta orsaken till hudcancer i ansiktet är överdriven solexponering. Solens strålar innehåller ultraviolett (UV) ljus med tre olika våglängder: UVA, UVB och UVC. Det är framför allt UVA- och UVB-strålningen som skadar hudcellerna i ansiktet. Strålningen aktiverar maligna gener, så kallade onkogener, som kan utlösa cancerutveckling. Andra möjliga orsaker är ärftliga faktorer, långvarig exponering för giftiga kemikalier samt exponering för strålning.
Ett av de tydligare symtomen är uppkomsten av nya tillväxter eller födelsemärken. Även om de flesta människor får mellan 40 och 60 nya leverfläckar under livet kan vissa märken klassas som precancerösa. De skiljer sig från normala tillväxter genom asymmetrisk form och oregelbundna kanter. Varierande färgnyanser samt en diameter större än ett suddgummi på en penna (cirka sex millimeter) kan också vara varningstecken. Andra tecken på hudcancer i ansiktet är fjälliga, rodnande fläckar som beror på åldrande eller solskador.
Hudcancer delas in i tre huvudtyper: basalcellscancer (basaliom), skivepitelcancer och malignt melanom. Hudcancer i ansiktet är oftast antingen basalcellscancer eller skivepitelcancer. Läkare identifierar skivepiteltumörer genom att leta efter v-formade tillväxter längs ansikte och hals. Dessa inflammerade och ömma tillväxter läker sällan helt när de öppnar sig. Basalcellstumörer ser däremot ut som finnliknande knutor som blir gråaktiga när huden sträcks ut, och när de spricker syns små blodkärl tydligt. Vid misstanke om cancer kan läkaren dessutom ta ett vävnadsprov, en biopsi, för att få en säker diagnos.
Vissa former av hudcancer i ansiktet är sällsynta men kan vara betydligt mer aggressiva än basalcellscancer och skivepitelcancer. Merkecellscancer misstänks ofta när läkaren upptäcker glansiga knutor nära hårfästet i ansiktet, ibland upp emot fem centimeter stora. Denna cancerform sprider sig betydligt snabbare än andra former av ansiktshudcancer. Även talgkörtlarna kan drabbas, särskilt runt ögonlocken. Tumörerna där uppträder som godartade och smärtfria knutor, trots att cancern i själva verket är aggressiv.
Det viktigaste steget i förebyggandet är tidig upptäckt. Så snart du misstänker en onormal tillväxt bör du låta en läkare undersöka den. Vissa former av hudcancer är ärftliga, men risken går att minska avsevärt. Begränsa långvarig solexponering och undvik andra källor till UV-strålning. Använd bredbrättad hatt och solkräm när du vistas utomhus. Arbetar du med giftiga kemikalier rekommenderas personlig skyddsutrustning, exempelvis ansiktsskydd. Undvik också att röra vid ansiktet efter hantering av giftiga material.
Kontakta vården om du upptäcker en fläck eller knuta som förändras, växer, kliar, blöder eller inte läker inom ungefär fyra veckor. Ju tidigare hudcancer upptäcks, desto större är chansen till fullständig botning utan bestående ärrbildning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online