Den amerikanska arbetarskyddsmyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) publicerar riktlinjer som beskriver hur sanering av utspillda kemoterapiläkemedel ska gå till på arbetsplatsen. Många delstatsmyndigheter klassificerar cytostatika som farligt avfall och reglerar hur det ska kasseras. Säkerhetsdatabladen från läkemedelstillverkarna informerar dessutom dem som hanterar läkemedlen om vilka försiktighetsåtgärder som krävs vid dosering. Utöver detta tar varje verksamhet där läkemedlen används fram egna interna riktlinjer.
OSHA tog fram sina första riktlinjer för cytotoxiska läkemedel redan 1986 och uppdaterade dem senare för att även omfatta de farliga läkemedel som successivt kom ut på marknaden för cancerbehandling. Organisationen rekommenderar att alla arbetsplatser upprättar tydliga rutiner för hantering av spill och oavsiktliga utsläpp av dessa kemikalier.
Riktlinjerna skiljer mellan små och stora spill och anger specifika åtgärdssteg för respektive typ. Ett litet spill definieras som mindre än fem milliliter (något mer än en tesked). Vid små spill krävs att personen som utför saneringen bär skyddskittel, dubbla latexhandskar och skyddsglasögon mot stänk. Gäller spillet ett pulver eller en behandling som bildar aerosol ska dessutom andningsskydd användas. Anvisningarna preciserar även vilka typer av behållare avfallet ska läggas i, inklusive särskilda behållare för krossat glas och andra vassa föremål. Alla ytor måste därefter rengöras tre gånger med rengöringsmedel och vatten.
Delstaternas miljömyndigheter har normalt tillsyn över hanteringen och bortskaffandet av kemiskt avfall, exempelvis utspillda kemoterapiläkemedel. Delstaten Washingtons naturvårdsmyndighet, Department of Ecology, listar specifika avfall som klassas som farliga – däribland kemoterapiläkemedel samt allt material som använts vid sanering av spill av dessa preparat. Även personlig skyddsutrustning och tomma kemoterapiförpackningar räknas som farligt avfall.
Universitetssjukhus bedriver ofta både kemoterapibehandling och forskning, vilket gör att de även behöver egna regelverk för vad som gäller när ett spill inträffar. University of Michigan Hospitals and Health Centers tillhandahåller en saneringslåda som medarbetarna tar med sig när de ger kemoterapi till patienter i hemmet. När hemsjukvårdspersonalen har sanerat spillet är hen skyldig att kontakta universitetet och rapportera att lådan tagits i bruk. Rutinerna liknar OSHA:s standarder: personalen ska bära kittel, handskar och ansiktsmask samt använda en specialdesignad påse för kemoterapisanering.
University of Arkansas for Medical Sciences har en administrativ vägledning för situationer där kemoterapispill kommer i kontakt med vårdpersonal. Enligt riktlinjerna ska skyddsutrustningen tas av och huden omedelbart tvättas med tvål och vatten. En läkare måste därefter undersöka det drabbade området. Kommer läkemedlet i ögat ska vårdpersonalen först skölja ögat med vatten och sedan använda en ögonskölj som är särskilt avsedd för ändamålet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online