Cytostatika, ofta benämnt som kemoterapi, är en cancerbehandling som använder läkemedel för att döda celler i kroppen. Trots att behandlingen kan kännas tung för både patienten och anhöriga räknas den som ett av de mest effektiva alternativen för att besegra sjukdomen. Kemoterapi används för att stoppa cancerns spridning, bromsa tumörens tillväxt eller helt utläka sjukdomen.
Den moderna cytostatikabehandlingen har sina rötter på 1940-talet. Under första världskriget exponerades flera soldater för senapsgas, vilket ledde till en kraftigt sänkt nivå av vita blodkroppar. Läkare uppmärksammade denna effekt och började undersöka om samma ämnen kunde verka mot blodcancer, där vita blodkroppar växer okontrollerat. Detta blev startpunkten för den forskning som senare ledde fram till de cytostatiska läkemedel som används inom vården idag.
Kemoterapi är en systemisk behandling, vilket innebär att läkemedlet tas upp i blodomloppet och bekämpar cancerceller i hela kroppen. För bästa möjliga resultat kombineras cytostatika oftast med operation och/eller strålbehandling. Behandlingen ges dessutom vanligtvis i form av kombinationsterapi, där två eller flera cytostatiska preparat används samtidigt för att öka den terapeutiska effekten.
Hur cytostatikan administreras beror på vilken typ av cancer det handlar om och var i kroppen den finns. De vanligaste metoderna är:
Vid längre behandlingsperioder kan en kateter under huden ligga kvar genom hela behandlingstiden, vilket underlättar tillförseln av läkemedlet.
De vanligaste biverkningarna vid cytostatikabehandling är trötthet, illamående och kräkningar. Illamåendet kan idag oftast kontrolleras med läkemedel som ordineras av läkaren. Eftersom kroppen samtidigt kämpar mot sjukdomen är det normalt att känna sig uttröttad – lyssna på kroppens signaler och vila när det behövs för att bygga upp styrkan under behandlingstiden.
Vita blodkroppar påverkas av behandlingen, vilket sänker immunförsvaret och gör det lättare att drabbas av förkylningar och influensa. Håravfall kan förekomma på alla delar av kroppen, men mängden beror på vilka cytostatiska preparat som förskrivs. Hos personer i fertil ålder kan fertiliteten påverkas, antingen tillfälligt eller permanent, beroende på valda läkemedel och behandlingens längd. Diskutera gärna detta med din läkare innan behandlingen påbörjas.
Bra näring före, under och efter behandlingen är avgörande för patientens hälsa. Innan behandlingen startar behöver kroppen vara stark för att kunna hantera de kemikalier den utsätts för. Minska intaget av fett, salt, socker och alkohol och eftersträva en hälsosam vikt.
Under behandlingen kan aptiten svikta under perioder. Välj då medvetet näringsrika livsmedel, eftersom detta kan minska vissa biverkningar. Efter avslutad behandling kan smaksinnet förändras och mat som tidigare uppskattades kanske inte längre lockar lika mycket. Fokusera på att bygga upp kroppens styrka genom en balanserad kost som innehåller protein, kolhydrater, vatten och vitaminer. Detta förkortar återhämtningstiden och förbättrar livskvaliteten under och efter sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online