Kemoterapi innebär användning av läkemedel för att förstöra cancerceller. Även om kemoterapiläkemedel riktar sig mot och dödar snabbt växande cancerceller, skadar de även friska, normala celler på vägen, vilket ger upphov till oönskade biverkningar. De delar av kroppen som är mest utsatta för skador är de som innehåller snabbt delande celler, exempelvis hårsäckar, matsmältningssystemet och blodceller.
En av de mest kända biverkningarna av kemoterapi är illamående och kräkningar. Kemoterapin ger dessa symtom eftersom den irriterar slemhinnan i magsäcken och tunntarmen. Idag finns dock nya läkemedel som kan hjälpa till att förebygga dessa besvär.
Förstoppning är också en vanlig biverkning. För cancerpatienter kan många faktorer bidra till förstoppning, exempelvis brist på fysisk aktivitet, smärtläkemedel, minskat matintag och vätskebrist. Håll din läkare informerad om dina tarmvanor så att symtomet kan behandlas innan det förvärras. Dessutom skadar kemoterapin cellerna i matsmältningskanalen, vilket leder till diarré hos tre av fyra patienter.
För många patienter är håravfall den mest fruktade biverkningen. Cellerna i hårsäckarna delar sig snabbt, vilket gör dem särskilt sårbara för kemoterapiläkemedel. Hur mycket hår som faller av beror på vilka läkemedel som ges, behandlingens längd och på individen. Vissa upplever totalt håravfall medan andra bara får tunnare hår.
Även om håravfall inte är ett livshotande tillstånd har det ofta en stark emotionell påverkan och kan orsaka depression och sorgreaktioner. Det kan hjälpa att veta att håret i de flesta fall växer ut igen efter avslutad behandling.
Sår i munnen, även kallat stomatit, orsakas av att kemoterapiläkemedel förstör de nya cellerna i munhålans slemhinna. När inga nya celler bildas för att ersätta de som går förlorade, blir tandköttet och munhålans slemhinna röda och inflammerade. Samma symtom kan uppträda i halsen (faryngit) och i matstrupen (esofagit).
Dessa sår uppträder vanligtvis mellan fem och 14 dagar efter en kemoterapibehandling och läker när behandlingen har avslutats. God munhygien och skonsamma munsköljningar kan lindra besvären under behandlingstiden.
De flesta patienter som får kemoterapi upplever trötthet – en extrem utmattning som inte försvinner av vila. Kemoterapin påverkar flera kroppsfunktioner som bidrar till tröttheten, exempelvis lågt antal röda blodkroppar, vätskebrist och nedsatt aptit. Att planera in viloperioder, äta näringsrik mat och röra på sig lätt kan hjälpa till att hantera tröttheten.
Kemoterapibehandlingar minskar antalet vita blodkroppar, särskilt de neutrofila granulocyterna, som är de celler som bekämpar infektioner i kroppen. Kemoterapipatienter bör därför vara uppmärksamma på tecken på infektion, exempelvis feber, eftersom en infektion snabbt kan bli livshotande när kroppens försvar är försvagat. Kontakta alltid sjukvården om feber uppstår under pågående kemoterapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online