Autolog stamcellsterapi innebär att stamceller tas från patientens egen benmärg, förvaras och sedan transplanteras tillbaka till patienten när det behövs. Denna behandlingsform kan väljas framför andra typer av stamcellsbehandling beroende på patientens sjukdom och individuella situation.
Målet med autolog stamcellsterapi är att de transplanterade stamcellerna ska utvecklas till friska blodceller som kroppen behöver. Dessa celler omfattar blodplättar samt röda och vita blodkroppar, som alla spelar en avgörande roll för kroppens funktion – från blodkoagulering till syretransport och immunförsvar.
Vissa sjukdomar, som leukemi, multipelt myelom och Hodgkins lymfom, kan skada benmärgen och kan därför kräva autolog stamcellsterapi. En transplants framgång beror på patientens allmänna hälsa och vilken sjukdom som behandlas, enligt NYU Langone Medical Center.
Innan själva transplantationen ges patienten höga doser kemoterapi och strålbehandling för att förstöra den skadade benmärgen. Detta steg är nödvändigt för att göra plats för nya, friska blodceller. När märgen eliminerats transplanteras patientens tidigare uppsamlade stamceller tillbaka i kroppen, där de börjar bilda nya blodceller.
Eftersom patientens egna stamceller används uppstår komplikationer mindre ofta än vid andra typer av transplantationer, där risken för avstötning är större. Komplikationer kan dock ändå förekomma och inkluderar bland annat munsårsproblem, infektioner, blödningar och kräkningar under återhämtningsperioden.
Det finns en risk att de stamceller som transplanteras vid autolog stamcellsterapi innehåller vissa cancerceller. Risken för återfall kan därför vara högre vid autolog stamcellsterapi än vid andra typer av stamcellstransplantationer, enligt University of California, San Diego Medical Center. Det är viktigt att patienten tillsammans med sitt vårdteam noggrant väger fördelarna mot riskerna innan behandling påbörjas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online