Enligt Leukemia & Lymphoma Society lever idag omkring 245 000 människor med leukemi, och överlevnadsgraden har mer än fyrdubblats under de senaste 48 åren. Behandlingen av leukemi syftar framför allt till att bringa patienten i fullständig remission, ett tillstånd där inga tecken på sjukdomen kan påvisas.
Symtomen vid ett återfall efter remission är i regel desamma som de som visade sig när sjukdomen först upptäcktes. Därför är det avgörande att patienter som nått remission fortsätter att följas upp regelbundet, så att tidiga tecken på återfall kan upptäckas och behandlas snabbt.
Leukemi indelas i fyra huvudtyper beroende på hur snabbt sjukdomen växer och vilka celler den utgår ifrån. Lymfatisk leukemi utvecklas i de lymfatiska cellerna, medan myeloisk leukemi utgår från de myeloiska cellerna. Båda formerna kan vara antingen akut (snabbväxande) eller kronisk (långsamt växande, med mer mogna celler). De fyra typerna är:
Symtomen vid akut lymfocytisk leukemi orsakas av att leukemicellerna sprids via blodbanan och ansamlas i organ som hjärnan, levern, mjälten, lymfknutorna och testiklarna. Detta leder till trötthet, svaghet och feber. På grund av låga blodplättsvärden får patienterna ofta näsblod eller lättbildade blåmärken. Huvudvärk, kräkningar samt led- och skelettvärk är också vanligt. ALL diagnostiseras oftast hos barn i åldern 2–5 år och hos vuxna över 45 år.
Akut myeloisk leukemi är den vanligaste leukemiformen hos vuxna. Symtomen beror på det ökade antalet leukemiceller och det minskade antalet friska blodceller. Detta ger upphov till svaghet, blek hy och andnöd, eftersom kroppens celler inte får tillräckligt med syre. Blödningsbenägenheten ökar när antalet blodplättar minskar, och infektionsrisken stiger i takt med att antalet friska vita blodceller sjunker. När leukemicellerna ökar uppstår ofta led- eller skelettvärk.
Kronisk lymfatisk leukemi drabbar främst äldre vuxna och är ovanlig hos barn. Många med KLL uppvisar inga symtom alls. Symtom som kan förekomma är återkommande infektioner, smärtfria och förstorade lymfknutor i armhålorna, på magen eller i halsen, nattsvettningar, trötthet och feber. Oförklarlig viktnedgång samt en känsla av tryck eller smärta under revbenen är också vanliga tecken. KLL upptäcks ofta i samband med en rutinmässig blodprovstagning.
Kronisk myeloisk leukemi är en mindre vanlig form av leukemi och kallas även kronisk granulocytisk leukemi. De flesta patienter är vuxna, men även barn kan insjukna. Sjukdomen delas in i tre faser: kronisk fas, accelerationsfas och blastfas. Under den kroniska fasen är symtomen få och milda. Accelerationsfasen ger symtom på anemi och en förstorad mjälte. I blastfasen ökar infektionerna liksom andningsbesvär, blödningar, trötthet samt ben- och buksmärtor.
Kontakta din läkare eller cancervårdsenhet om du har genomgått behandling för leukemi och upplever något av ovanstående symtom. Tidig upptäckt av ett återfall ger betydligt bättre förutsättningar för effektiv behandling och ökar chanserna att återigen uppnå remission. Regelbundna kontroller och blodprover är därför en viktig del av uppföljningen efter avslutad behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online