Leukemi är en cancerform som uppstår i blodet och benmärgen, där kroppens blodceller bildas. Sjukdomen delas in i fyra huvudtyper: akut myeloisk leukemi, kronisk myeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi och kronisk lymfatisk leukemi. Indelningen bygger på vilken sorts vit blodkropp som drabbats – antingen de myeloiska eller de lymfatiska cellerna.
Leukemi orsakas av en genetisk förändring i en omogen blodcell, som sedan börjar dela sig okontrollerat. De onormala cellerna, så kallade leukemiceller, förökar sig snabbt och tränger undan de friska blodkropparna. När antalet friska vita blodkroppar minskar försämras kroppens förmåga att bekämpa infektioner.
I sjukdomens tidiga skede kan symptomen vara lindriga eller helt saknas. Ju längre sjukdomen fortskrider, desto tydligare blir besvären. Vanliga tecken på akut leukemi är:
Kronisk leukemi utvecklas långsammare än den akuta formen och kan pågå länge utan att ge några besvär. Trötthet kan märkas redan vid vardagliga aktiviteter. Mjälten kan bli förstorad, vilket kan ge en känsla av tryck eller tidig mättnad i magen. Andra vanliga symptom är feber, viktnedgång, återkommande infektioner, smärta i leder eller skelett samt svullna lymfknutor.
Vid misstanke om leukemi gör läkaren först en kroppsundersökning där lymfknutor och mjälte kontrolleras. Ett blodprov visar nivåerna av vita blodkroppar och andra blodceller. För att bekräfta diagnosen tas ett benmärgsprov, som också visar vilken typ av leukemi det handlar om – något som är avgörande för valet av behandling.
Vilken behandling som passar bäst beror på typen av leukemi, din ålder och din allmänna hälsa. Följande behandlingsformer används:
Cytostatika är den vanligaste behandlingen och syftar till att döda leukemicellerna. Behandlingen ges ofta i kurser under en längre period.
Biologisk behandling, även kallad immunterapi, använder ämnen som stärker immunförsvaret och hjälper kroppen att själv bekämpa cancercellerna.
Läkemedlet imatinib (Glivec) blockerar ett specifikt cancerframkallande gen och används framför allt vid kronisk myeloisk leukemi för att hålla sjukdomen under kontroll, särskilt i tidiga skeden.
Strålbehandling kan riktas mot områden i kroppen där det finns stora mängder leukemiceller. I vissa fall, exempelvis inför en transplantation, ges strålning mot hela kroppen.
Vid en transplantation får patienten först höga doser cytostatika och ofta även strålbehandling för att döda de sjuka cellerna i benmärgen. Därefter ersätts benmärgen med friska stamceller från en matchande givare. Stamceller kan även samlas in från blodet – antingen patientens egna friska celler eller celler från en donator. En stamcellstransplantation liknar en benmärgstransplantation, men återhämtningstiden är kortare och risken för infektioner är lägre.
Sök vård om du under en längre tid känner dig onormalt trött, får återkommande infektioner eller lätt får blåmärken och blödningar. Tidig upptäckt ökar chanserna till en lyckad behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online