Den största andelen av leukocyterna, även kallade vita blodkroppar, utgörs av neutrofila granulocyter, oftast förkortade till neutrofiler. De står normalt för cirka 55 till 70 procent av det totala antalet leukocyter i blodet hos en frisk vuxen person.
Neutrofilerna har sitt namn från deras reaktion vid färgning med neutrala färgämnen och känns mikroskopiskt igen på sin karakteristiska segmenterade cellkärna, som vanligtvis delar sig i två till fem lober. Deras livslängd i blodomloppet är relativt kort – ofta bara några timmar till ett par dygn.
Neutrofilerna spelar en central roll i immunförsvaret och utgör kroppens första försvarslinje mot bakteriella infektioner. De vandrar snabbt till platsen där en infektion uppstått, där de omsluter och förtär mikroorganismer genom en process som kallas fagocytos. Vid en akut bakteriell infektion ökar därför ofta antalet neutrofiler i blodet markant.
Förutom neutrofiler består leukocyterna av lymfocyter (cirka 20–40 %), monocyter (2–8 %), eosinofiler (1–4 %) samt basofiler (mindre än 1 %). Sammantaget ger fördelningen mellan dessa celltyper läkare viktig information vid diagnostik av infektioner och andra sjukdomstillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online