Sekundär levercancer är en cancerform som inte börjar i levern, utan som uppstår någon annanstans i kroppen och därefter sprider sig dit. De cancerformer som oftast ger metastaser till levern har sitt ursprung i bröstet, bukspottkörteln, tjock- eller ändtarmen, lungorna, magen, äggstockarna eller huden.
I vissa fall upptäcks den sekundära cancern först i levern, utan att man lyckas fastställa var den ursprungliga cancern startade. Det kan bero på att den första tumören var för liten för att kunna upptäckas med medicinska undersökningar.
Målet med behandlingen av sekundär levercancer är att hålla sjukdomen under kontroll under lång tid och att lindra symtomen. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi och kemoterapi, men många patienter genomgår även hormonbehandling eller strålbehandling.
När cancern har spridit sig till levern från en cancer i tarmen är operation ofta ett bra alternativ. Kirurgi utförs vanligtvis när cancercellerna endast finns i en del av levern och ingen cancer kan påvisas någon annanstans i kroppen. I dessa situationer kan en operation i många fall bota den sekundära levercancern helt.
Kemoterapi är den absolut vanligaste behandlingen vid sekundär levercancer. I många fall gäller att om kemoterapin fungerade väl mot den ursprungliga cancern – oavsett om den satt i lungor, mage, hud eller någon annanstans – är sannolikheten stor att den också är effektiv mot metastaserna i levern.
Hormonbehandling används främst när den ursprungliga cancern kommer från bröstet. Strålbehandling är ovanlig som primär behandling av sekundär levercancer, men den spelar en viktig roll för att lindra illamående, obehag och smärta i samband med sjukdomen.
Vilken behandling som lämpar sig bäst vid sekundär levercancer avgörs utifrån flera viktiga faktorer, bland annat vilka delar av levern som drabbats, om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen samt var den ursprungliga tumören fanns.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online