Enligt det amerikanska National Cancer Institute (NCI) är primär levercancer en elakartad tumör som utvecklas i leverns vävnader. Den skiljer sig från metastatisk levercancer, som uppstår i ett annat organ och därefter sprider sig till levern. University of Maryland Marlene and Stewart Greenbaum Cancer Center (UMGCC) anger att hepatocellulärt karcinom är den vanligaste formen av primär levercancer och står för hela 84 procent av alla levercancerfall. Sjukdomen kan medföra flera allvarliga komplikationer.
Det är inte alltid helt klarlagt varför någon drabbas av primär levercancer, men NCI pekar på flera möjliga riskfaktorer. Dessa inkluderar infektion med hepatit B- eller C-virus (HBV/HCV) samt kraftig alkoholkonsumtion – exempelvis två eller fler drinkar per dag under många år.
American Liver Foundation uppger att mer än 80 procent av alla levercancerfall är kopplade till skrumplever (cirros), en allvarlig sjukdom som stör leverns normala funktion. Studier har enligt NCI också visat att diabetes och övervikt kan öka risken för att utveckla levercancer.
I tidiga stadier ger levercancer ofta inga tydliga tecken eller symtom. Allteftersom sjukdomen fortskrider är vanliga symtom smärta i övre högra delen av buken, uppblåsthet samt en knöl eller tung känsla i övre buken. Andra vanliga symtom är svaghet, trötthet, illamående, kräkningar och gulsot (ikterus) med gulaktig hud och ögonvitor, ljusa avföringar och mörk urin.
Om läkaren upptäcker en knöl vid röntgenundersökning i samband med utredning av levercancer kan en tunn nål föras in i buken för att ta ett litet vävnadsprov från levern (biopsi). Vävnadsprovet undersöks sedan i mikroskop för att avgöra om cancerceller finns.
Enligt NCI är komplikationer i samband med leverbiopsier ovanliga och inträffar vanligen inom några timmar efter ingreppet. Möjliga komplikationer är blödning och gallperitonit – en inflammation i den hinna som klär insidan av buken och de inre organen. Dödsfall till följd av leverbiopsi är extremt ovanligt.
Behandlingen av primär levercancer beror på tumörens storlek och läge, hur väl levern fungerar, om patienten även har skrumplever samt om cancern har spridit sig utanför levern.
Enligt NCI kan små eller långsamt växande tumörer vid tidigt upptäckt hepatocellulärt karcinom behandlas med kirurgi eller levertransplantation. Tyvärr upptäcks få fall i tidiga stadier. Ett läkemedel i tablettform som hämmar tumörtillväxt (sorafenib tosilat, varumärke Nexavar) har godkänts för patienter med hepatocellulärt karcinom i sent skede.
Enligt NCI är komplikationer i samband med hepatocellulärt karcinom bland annat mag-tarmblödning och leversvikt. Cancern sprids också ofta utanför levern. Mayo Clinic framhåller att det avancerade stadium där levercancer ofta diagnostiseras kan göra konventionell kemoterapi verkningslös. Hos många patienter återkommer dessutom cancern efter operation.
Behandling av levercancer kan vara svår eftersom många patienter, utöver cancern själv, redan har leverskador till följd av tidigare sjukdomar som hepatit och/eller skrumplever. Enligt Stanford School of Medicine är leverfunktionen hos vissa patienter så nedsatt att de löper större risk att dö i leversvikt än i cancern själv. Läkare och patient måste därför noggrant avväga de potentiella fördelarna med olika behandlingsalternativ mot risken för leversvikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online