Diffus leverparenkymsjukdom
Termen beskriver utbredd hepatocellulär skada eller förändring som påverkar hela levern – inte en enda diagnos, utan ett histologiskt mönster med flera etiologier.
Stora etiologiska kategorier
- Viral hepatit: HBV, HCV (kronisk → cirros), HAV/HEV (akut).
- Alkoholassocierad leversjukdom (ALD): Steatos → steatohepatit → fibros → cirros.
- Metabolisk dysfunktionsassocierad steatotisk leversjukdom (MASLD/NAFLD): Insulinresistens, adipositas → steatos → MASH (NASH) → fibros.
- Autoimmun hepatit: Kvinnopredominans, hypergammaglobulinemi, autoantikroppar (ANA, SMA, LKM-1).
- Läkemedelsinducerad leverskada (DILI): Intersin (dosberoende) eller idiosynkratisk. Vanliga: paracetamol, antibiotika, antiepileptika, växtbaserade.
- Genetiska: Hemokromatos (HFE), Wilsons (ATP7B), Alfa-1-antitrypsinbrist.
- Kolestatiska: PBC, PSC – gallgangsskada → sekundär parenkymskada.
Klinisk presentation
- Trötthet, RUQ besvär, ikterus, klåda
- Lab: ↑ALT/AST, ↑ALP/GGT, ↑bilirubin, ↓albumin, ↑INR, trombocytopeni
- Bild: heterogen ekotextur, nodularitet, splenomegali, kollateraler
Hantering
- Etiologispecifik: antivirala (HBV/HCV), avstående (ALD), viktnedgång (MASLD), immunsuppression (AIH), kelation (Wilsons), venesektion (hemokromatos).
- Komplikationsövervakning: HCC-screening (US kvartal), varicer (endoskopi), nutrition, vaccinationer.
- Transplantationsutredning vid dekompenserad cirros (MELD-Na ≥15).
Tidig etiologisk identifiering förändrar sjukdomsbanan. Multidisciplinär hepatologivård optimerar utfall.
