Den gröngula, alkaliska vätskan du frågar efter kallas galla. Galla produceras kontinuerligt i levern och transporteras sedan via gallgångarna till gallblåsan, en liten säck på leverns undersida där vätskan lagras och koncentreras mellan måltiderna.
Gallans viktigaste uppgift är att hjälpa till med smältningen av fett. Det gör den genom att emulgera fettet, det vill säga bryta ner stora fettpartiklar till mindre droppar. På så sätt får enzymet lipas, som bildas i bukspottkörteln, en mycket större yta att arbeta på, vilket gör att fettet kan spjälkas och tas upp effektivt av tunntarmens slemhinna.
När fettrik mat når tolvfingertarmen utsöndras hormonet kolecystokinin, som signalerar till gallblåsan att dra ihop sig och tömma gallan ut i tarmen.
Galla består till största delen av vatten, men innehåller även gallsalter, bilirubin, kolesterol, fosfolipider och elektrolyter. Den är lätt alkalisk med ett pH på cirka 7,5–8, vilket bidrar till att neutralisera den sura magsaften när den passerar vidare från magsäcken till tarmen.
En intressant detalj är att gallan också ansvarar för avföringens karakteristiska bruna färg. När gallan bryts ner av tarmbakterier omvandlas det gula pigmentet bilirubin till sterkobilin, som ger avföringen dess färg. Utan gallflöde skulle avföringen bli ljus eller lerfärgad, något som ibland kan vara ett tecken på problem i gallvägarna eller levern.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online