Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor. Enligt Mayo Clinic drabbas cirka hälften av alla kvinnor i åldern 35 till 55 år. I de flesta fall spelar humant papillomvirus (HPV) en avgörande roll i sjukdomens utveckling. De flesta kvinnor kan bekämpa en HPV-infektion med sitt eget immunförsvar, men hos vissa kvinnor kan viruset finnas kvar i kroppen i flera år innan det omvandlas till cancerframkallande celler. Regelbundna cellprov (pap-test) och förebyggande vaccin är viktiga verktyg för att skydda sig mot livmoderhalscancer.
I kroppen finns normala celler som växer och så småningom dör. Om dessa friska celler blir cancerframkallande börjar de dela sig i snabb takt. Till skillnad från friska celler dör aldrig cancercellerna, utan samlas med tiden och bildar en stor massa som utvecklas till en tumör. Enligt Mayo Clinic är HPV inblandat i utvecklingen av livmoderhalscancer, eftersom de flesta diagnostiserade fallen orsakas av viruset. Andra bidragande faktorer kan vara genetik, miljöpåverkan och livsstilsval.
Livmoderhalscancer delas in i två huvudtyper. Skivepitelcancer uppstår i tunna, platta celler som klär den nedre delen av livmoderhalsen. Adenocarcinom utgår från den övre delen av livmoderhalsen. Enligt Mayo Clinic utgör skivepitelcancer mer än 80 procent av alla fall av livmoderhalscancer, medan adenocarcinom står för nästan 20 procent.
I ett tidigt skede ger livmoderhalscancer ofta inga märkbara symtom. När sjukdomen fortskrider blir symtomen tydligare. Vanliga tecken är blödningar efter samlag eller mellan menstruationerna. Har du gått igenom menopaus och får blödningar bör du alltid söka vård. Samlag kan vara smärtsamt, eller så kan du få ont efteråt. Du kan också uppleva vattenaktiga, blodblandade flytningar med obehaglig lukt. Kontakta läkare för utredning om du får något av dessa symtom.
Om ett cellprov visar avvikande resultat vill läkaren oftast utföra en undersökning som kallas kolposkopi. Livmoderhalsen granskas då med ett speciellt mikroskop, en kolposkop. Om avvikande celler upptäcks tas ett vävnadsprov, en biopsi. Om det visar sig att du har livmoderhalscancer kommer läkaren därefter att bedöma sjukdomens svårighetsgrad genom en stadieindelning.
Livmoderhalscancer delas in i fem stadier, där det sista stadiet är det allvarligaste. Stadium 0 är minimalt, med cancern begränsad till livmoderhalsens yta. Vid stadium I finns cancern endast i livmoderhalsen. Stadium II kännetecknas av att cancern spridit sig från livmoderhalsen till livmodern. Vid stadium III finns cancern i livmoderhalsen, livmodern och de nedre delarna av slidan. Stadium IV betraktas som aggressivt; cancern har då metastaserat och spridit sig till omgivande organ eller skelettet.
Beroende på hur allvarlig cancern är kan behandlingen variera från icke-invasiva till invasiva kirurgiska ingrepp. Laserkirurgi kan användas för att förstöra cancerframkallande eller precancerösa celler. Celler kan även tas bort från livmoderhalsens mynning med en metod som kallas LEEP, elektrokirurgisk exkisionsprocedur. Vid kryokirurgi fryses cancer- eller precancerösa celler och dödas. I svåra fall kan en hysterektomi utföras, där livmodern och livmoderhalsen tas bort. Strålbehandling eller kemoterapi kan också övervägas för att döda eventuella kvarvarande cancerceller.
Eftersom livmoderhalscancer kopplas till HPV är det viktigt att alltid använda kondom vid samlag. Begränsa dessutom antalet sexuella partners, undvik rökning och låt dig vaccinera. Enligt Mayo Clinic är Gardasil mest effektivt hos kvinnor som ännu inte haft sexuellt umgänge, eftersom de inte exponerats för HPV innan vaccination. Det rekommenderas att flickor i åldern 11–12 år vaccineras, liksom kvinnor mellan 13 och 26 år som ännu inte vaccinerats. Regelbundna cellprov är också nödvändiga för att upptäcka avvikande celler i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online