Livmoderhalscancer är en av de cancerformer som är enklast att förebygga. Sjukdomen uppstår i livmoderhalsen – den del av kroppen som förbinder slidan med livmoderns övre del. Upptäcks cancern tidigt är botprognosen mycket god, vilket gör regelbundna cellprovskontroller (pap-test) avgörande för kvinnors hälsa.
De flesta fall av livmoderhalscancer drabbar kvinnor över 30 års ålder. Det rekommenderas dock att börja gå på årliga cellprov vid 18 års ålder, alternativt två år efter den första sexuella kontakten – beroende på vilken av händelserna som inträffar först.
Humant papillomvirus (HPV) är den största riskfaktorn för livmoderhalscancer. Enligt American Cancer Society anser experter att kvinnor i princip måste ha varit infekterade med HPV för att utveckla sjukdomen. Vissa virustyper klassas som ”högrisktyper”, eftersom det är dessa som oftast orsakar cancer. HPV 16 och HPV 18 står ensamma för omkring två tredjedelar av alla fall.
Vissa HPV-typer kan idag förebyggas genom vaccination, exempelvis med vaccinet Gardasil, som främst ges till kvinnor i åldern 11–26 år. I Sverige erbjuds dessutom HPV-vaccin gratis inom skolhälsovården, vilket kraftigt minskat spridningen av virusets farligaste typer.
Kvinnor som röker löper ungefär dubbelt så hög risk att drabbas av livmoderhalscancer som icke-rökare. De cancerframkallande kemikalier som finns i cigaretter kan skada arvsmassan (DNA) i livmoderhalsens celler och med tiden leda till cancerutveckling. Kemikalierna försvagar även cellerna, vilket gör dem mer mottagliga för infektioner och onormal utveckling. Avfallsprodukter från tobaksrök kan ofta påvisas i livmoderhalsens slemskikt hos rökande kvinnor.
Det finns ett tydligt samband mellan HIV-infektion och livmoderhalscancer. Läkare rekommenderar därför kvinnor som bär på aidsviruset att göra cellprov minst var sjätte månad. Kvinnor med försvagat immunförsvar har svårare att bekämpa sjukdomen, eftersom immunsystemet spelar en avgörande roll i kampen mot cancerceller. Även kvinnor som har, eller har haft, klamydiainfektioner uppvisar en förhöjd risk för livmoderhalscancer.
American Cancer Society uppskattar att kvinnor som använt p-piller i mer än fem år har dubbelt så hög risk att utveckla livmoderhalscancer. Risken återgår dock till normala nivåer cirka tio år efter att man slutat med preparaten. När du väljer preventivmetod är det viktigt att väga för- och nackdelarna mot varandra. P-pillret har nämligen även flera fördelar, exempelvis minskad risk för äggstockscancer och mer regelbundna menstruationscykler. Diskutera gärna med din läkare om p-pillret passar just dig.
Många cancerformer är ärftliga, och livmoderhalscancer utgör inget undantag. Har en nära familjemedlem drabbats av sjukdomen är din egen risk två till tre gånger högre än normalt. Det finns dessutom en ärftlig faktor som gör det svårare för vissa kvinnor att bekämpa HPV-infektioner – själva den största riskfaktorn bakom sjukdomen.
Har du cancer i släkten bör du gå på cellprov varje år, även om din läkare föreslår längre intervall. Vid denna typ av cancer är tidig diagnos helt avgörande för att kunna rädda liv.
De viktigaste skyddsåtgärderna mot livmoderhalscancer är att kombinera regelbundna cellprovskontroller med HPV-vaccination, undvika rökning och skydda sig vid sexuella kontakter. Känner du igen dig i någon av riskfaktorerna ovan – kontakta din vårdcentral för att få en individuell kontrollplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online