Lungorna försörjer kroppen med det syre den behöver för att fungera. Rökning är den vanligaste orsaken till lungsjukdom och nedsatt lungkapacitet. Att förstå hur rökningen påverkar lungorna – inte minst genom att se hur en rökares lungor ser ut på röntgen – kan hjälpa rökare att bestämma sig för att sluta och avhålla icke-rökare från att börja.
En röntgenapparat använder en stråle av energi med mycket kort våglängd för att tränga igenom patientens kropp och bilda en bild på speciellt framtagen film. Strålarna passerar lätt genom mjuk vävnad, men blockeras av täta vävnader som ben. Bilden liknar en fotografisk negativ av en skugga: de mörka partierna visar var strålarna mötte lite eller inget motstånd och därmed svärtade filmen, medan de vita partierna visar var strålarna stoppades av hinder. Med hjälp av dessa bilder kan läkare diagnostisera sjukdomar och tillstånd, exempelvis ansamlingar av skadliga partiklar i en rökares lungor.
På en röntgenbild av en frisk patients lungor syns stora, svarta ytor som åtskiljs av ett kraftigt vitt streck. De svarta områdena består av luftfylld vävnad som strålarna passerar fritt genom.
Icke-rökare löper dock nästan lika stor risk att drabbas av cancer eller andra andningsbesvär om de utsätts för passiv rökning, det vill säga röken från brinnande tobak eller den som rökaren andas ut. Den som regelbundet vistas i rökiga miljöer bör berätta det för sin läkare, så att lungornas hälsa kan följas upp över tid.
Hos rökare är de svarta ytorna ofta skymda av stora mängder partiklar, ärrvävnad och cancerceller, som är tätare än de relativt tomma lungorna hos en frisk person. Resultatet blir stora massor, eller klumpar, på röntgenbilden. Ju fler hinder som finns i lungorna, desto mindre syre når kroppen. Det kan leda till kronisk andnöd i form av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), även känd som emfysem.
Enligt American Lung Association lider 73 procent av alla rökare av kronisk lungsjukdom som KOL eller av andra allvarliga åkommor, exempelvis kranskärlssjukdom och stroke. Bland patienter med lungcancer är 80–90 procent nuvarande eller tidigare rökare. En tumör syns på röntgenbilden som en tydlig, avgränsad massa i lungan.
Rökning får också luftsäckarna i lungorna att brista. Dessa bristningar syns inte på en vanlig röntgenbild utan upptäcks ofta först efter rökarens död. Lungorna fylls dessutom med andra skadliga ämnen, som kroppen försöker kapsla in för att hindra dem från att sprida sig. De inkapslade områdena syns tydligt som svartnade fläckar på bilden. Eftersom deras form är oregelbunden kan de med tiden deformera lungorna.
Att sluta röka är mycket svårt, eftersom nikotin är ungefär lika beroendeframkallande som kokain och opiater som heroin. Många rökare behöver flera försök och olika metoder innan de lyckas. Den som rökt i många år eller röker mycket kan trappas ner med hjälp av nikotinersättning, exempelvis tuggummi eller plåster, gärna under läkares övervakning.
För den som lyckas sluta sjunker risken för lungcancer och andra lungsjukdomar kraftigt, även om lungorna aldrig helt återfår sitt ursprungliga, friska tillstånd. De skadade cellerna finns kvar livet ut, men den som slutar röka minskar sin risk att drabbas av cancer med 20–40 procent. Ju tidigare man slutar, desto större blir vinsten för både lungor och hjärta.
Sammanfattningsvis är lungröntgen ett talande bevis på vad tobaken gör med kroppen. Bilden av en rökares lungor, med sina klumpar, ärr och skuggor, är ett starkt argument för att aldrig börja röka – eller att söka hjälp för att sluta redan idag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online