Diafragman är en tunn, kupolformad muskeltendinös skiva som separerar bröstkorg och bukhinna. Det är den primära inandningsmuskeln.
Anatomi
- Central sena: Aponerotisk, icke-muskulös, trebladig; fusionspunkt för muskelfibrer.
- Muskulära portioner (ursprung):
- Bröstbens: Xiphoid process.
- Revbens: Inre ytor av nedre 6 revben (interdigiterar med transversus abdominis).
- Ländrygg (crura): Höger crus (L1–L3), vänster crus (L1–L2); bildar aorta-hiatus, esofagus-hiatus.
- Stora öppningar: Caval foramen (Th8, IVC), esofagus-hiatus (Th10, esofagus/vagus), aorta-hiatus (Th12, aorta/thorakal gang/azygos).
Funktion
- Inandning: Kontraktion → central sena sjunker, kupolen plattas → ↑ bröstkorgsvolym (vertikal, transversal) → ↓ intratorakalt tryck → luftinströmning.
- Utandning: Passiv (avslappning + elastisk återställning) i vila; aktiv (interna intercostala, abdominala) vid ansträngning.
- Icke-respiratorisk: Valsalva (avföring, urinering, förlossning, lyftning), refluxbarriär (crural sfinkter), lymfatisk/venös returpump.
Innervering
- Motorisk: Frenicusnerven (C3, C4, C5 — "C3,4,5 håller diafragman levande"). Enkel motorisk försörjning.
- Sensorisk: Frenicus (centralt diafragma, pleura, peritoneum) → projerad axelspetssmärta (Kehrs tecken); lägre intercostala nervperiferer (perifer diafragma).
Kliniska korrelater
- Frenicusnervskada → hemidiafragmatisk paralys → paradox rörelse, ortopné.
- Hiatushernia → GERD.
- Diafragmatisk flimring, eventration, ruptur (trauma).
Possessiv: "diafragmatisk" (t.ex. diafragmatisk excursion, diafragmatisk hernia).
