Har lungorna en normalflora? Så skyddas nedre luftvägarna från bakterier

Lungorna betraktas traditionellt som ett sterilt organ och koloniseras normalt inte av normalflora. Medan de övre luftvägarna – näsa, mun och svalg – hyser en rik mikrobiell flora, hålls nedre luftvägarna (luftstruprör, bronker och lungblåsor) i praktiken fria från mikroorganismer hos friska individer.

Varför är lungorna normalt fria från bakterier?

Kroppen har flera effektiva försvarsmechanismer som kontinuerligt skyddar nedre luftvägarna från kolonisering:

• Mukociliär transport: Flimmerhår i luftvägarnas slemskikt transporterar ständigt inandade partiklar och mikrober uppåt mot svalget, där de sväljs eller hostas ut.
• Alveolära makrofager: Dessa immunceller i lungblåsorna fagocyterar bakterier och andra främmande partiklar som lyckas ta sig ner i lungorna.
• Hostreflexen: Hostan fungerar som en snabb och kraftfull mekanism för att avlägsna irriterande ämnen och mikroorganismer ur luftvägarna.
• Sekretoriska antikroppar (IgA): Dessa binder mikrober på slemhinnornas ytor och hindrar dem från att fästa och etablera sig.

När blir det farligt?

Om mikroorganismer ändå tar sig ner i nedre luftvägarna och där lyckas växa till, anses detta vara onormalt. Det kan leda till infektioner som pneumoni (lunginflammation), akut bronkit eller andra allvarliga luftvägsinfektioner. Vanliga riskfaktorer inkluderar försvagat immunförsvar, rökning, aspiration av mat eller saliv samt underliggande sjukdomar som KOL eller hjärtsvikt.

Sammanfattningsvis: nej, lungorna koloniseras normalt inte av normalflora. Närvaro av mikroorganismer i nedre luftvägarna bör därför ses som ett varningstecken som motiverar medicinsk bedömning.