Historisk syn: Lungor ansågs sterila. Nuvarande vetenskap: Friska lungor värdar en lågbiomass, distinkt mikrobiom – en del av tarm-lunga-axeln.
Viktiga fynd
- Inte sterila: 16S rRNA-sekvensering detekterar bakterier i friska nedre luftvägar (bronkoskopiskt provtagna).
- Låg biomassa: 103–104 CFU/mL vs 1011 i tarmen. Kontaminationskontroll kritisk.
- Sammansättning: Prevotella, Veillonella, Streptococcus, Haemophilus, Neisseria (munliknande). Skiljer sig från övre luftvägar.
- Ursprung: Mikroaspiration av orofaryngeala sekreter + inandade mikrober. Inte kolonisering i tarmens bemärkelse.
- Dynamisk: Förändrad vid KOL, astma, CF, IPF, lungcancer, post-transplant.
Funktionell betydelse
- Immunutbildning: Treg induktion, Th17-balans
- Barriärintegritet: Mucinproduktion, antimikrobiella peptider
- Metaboliskt crosstalk: SCFA, neurotransmittorer
- Dysbios → inflammation → sjukdomsprogression (bidirektionell)
Kliniska implikationer
- Antibiotikavård: Bredspektrum ABX stör lungmikrobiom → dysbios → exacerbationer.
- Probiotika (oral/inhalerade): Tidiga studier för astma, KOL, VAP-prevention.
- Biomarkörer: Mikrobiella signaturer för endotyping, behandlingssvar.
Metodologiska varningar
- Kontamination från bronkoskop, munhåla, reagent
- Låg biomassa → hög falskt positiv risk
- Leva vs döda DNA (PMA-behandling hjälper)
- Rumlig heterogenitet (centrala vs perifera luftvägar)
"Sterila lungan"-paradigmen har skiftat. Lungmikrobiomet är ett lågaffluent, högbetydelse-ekosystem som påverkar respiratorisk hälsa och sjukdom.
