Lymfom är en form av cancer. Vid all cancer delar sig celler i kroppen okontrollerat, vilket stör kroppens normala funktioner. Vid lymfom är det cellerna i lymfknutarna som växer okontrollerat. Eftersom lymfknutarna till största delen består av vita blodkroppar förekommer dessa onormala celler ofta även i blodet.
Med "slutstadium" menas att sjukdomen har utvecklats till sitt mest framskridna skede. Lymfom i slutstadiet uppstår vanligtvis när tillgängliga behandlingar antingen misslyckas med att hejda sjukdomens förlopp, eller när de visar sig vara för toxiska för att patienten ska kunna tåla dem.
Hodgkins lymfom (HL) och icke-Hodgkins lymfom (NHL) skiljer sig åt utifrån vissa mikroskopiska egenskaper hos cancercellerna. Generellt kan HL behandlas mer effektivt än NHL och är mindre benäget att utvecklas till slutstadium.
Vid NHL är den viktigaste distinktionen den mellan indolenta (långsamt växande) och icke-indolenta (aggressiva) former. Icke-indolent NHL svarar ofta bra på behandling och kan i många fall botas, men är mycket aggressivt och sprider sig snabbt mot slutstadium om det lämnas obehandlat eller om behandlingen misslyckas. Indolent NHL svarar däremot sämre på behandling och går sällan att bota, men utvecklas samtidigt mycket långsamt. Även helt utan behandling kan det ta årtionden innan indolent NHL når slutstadiet.
Patienter når slutstadiet av lymfom antingen genom utebliven behandling – oftast på grund av en försenad diagnos – eller, vilket är vanligare, när behandlingarna inte längre lyckas kontrollera sjukdomen. Vid lymfom i slutstadiet har cancercellerna spridit sig till flera lymfknutar, ut i blodet samt till minst ett annat organ.
De organ som typiskt drabbas av lymfom är hjärtat, lungorna, levern, benmärgen, huden och matsmältningskanalen.
Vanliga behandlingar vid lymfom är kemoterapi, strålterapi och benmärgstransplantation. Även om dessa ofta är effektiva medför de ett antal toxiska biverkningar som påverkar organ som lever, njurar, hjärta och hjärna. Behandlingen misslyckas ofta för att patienten inte längre tål biverkningarna av en terapi som är tillräckligt intensiv för att kontrollera sjukdomen.
Överlevnaden varierar beroende på typen av lymfom och patientens ålder – yngre patienter har generellt bättre prognos. Den femåriga överlevnaden ligger på cirka 55 procent för vuxna med NHL och runt 90 procent för barn med HL.
Lymfom i slutstadiet innebär att konventionella behandlingar har misslyckats. Ändå finns det mycket som kan göras för att hjälpa patienten. Experimentella behandlingsformer prövas ständigt, och för patienter som i övrigt har god hälsa kan sådana alternativ ibland vara aktuella. Dessutom finns effektiva metoder för smärtlindring och palliativ vård, vilka kan förbättra livskvaliteten avsevärt under sjukdomens sista skede.
Vid lymfom i slutstadiet hindrar den okontrollerade tillväxten av onormala vita blodkroppar immunsystemet från att effektivt bekämpa infektioner, vilket leder till fler och allvarligare infektioner. Cancerceller som spridit sig till andra organ fortsätter ofta att dela sig där och stör därmed organens normala funktioner.
Lymfknutarna själva kan också förstoras. Beroende på var de sitter kan de hindra viktiga funktioner som andning och sväljning. Många patienter i slutstadiet lider dessutom av organskador orsakade av de toxiska effekterna av tidigare behandlingar som gjorts för att försöka kontrollera sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online