Lymfom är cancerformer som utgår från lymfsystemet. De mest kända lymfatiska vävnaderna är lymfknutorna, men kroppen består av flera andra: mjälten, brässen (thymus), tonsillerna, adenoid, benmärgen och lymfkärlen. Många cancersjukdomar kan så småningom sprida sig till lymfvävnaden, men vid lymfom börjar cancern faktiskt i själva lymfsystemet.
Hodgkins lymfom, som även kallas Hodgkins sjukdom, kännetecknas av att så kallade Reed-Sternberg-celler påträffas i lymfknutor eller annan lymfatisk vävnad. Sjukdomen kan drabba både barn och vuxna i alla åldrar, men är vanligast hos personer mellan 15 och 40 år. Den exakta orsaken är okänd, men forskning tyder på att vissa infektioner kan spela en bidragande roll i sjukdomens utveckling.
Det vanligaste tecknet på Hodgkins lymfom är svullna lymfknutor som kvarstår i flera veckor. Svullnaden börjar oftast i lymfknutorna på halsen och sprider sig därefter till armhålorna och ljumsken.
Barn med Hodgkins lymfom kan också få symtom som hög feber, hosta, andnöd, kraftig klåda, nattliga svettningar och viktnedgång.
Vid icke-Hodgkins lymfom börjar cellerna i lymfsystemet dela sig onormalt, och de onormala cellerna kan spridas i hela kroppen. Tre former av icke-Hodgkins lymfom är särskilt vanliga hos barn: lymfoblastiskt icke-Hodgkins lymfom, Burkitts eller icke-Burkitts lymfom samt storcelligt eller diffust histiocytiskt icke-Hodgkins lymfom.
Icke-Hodgkins lymfom utvecklas ofta mycket snabbt. Symtomen varierar beroende på var den onormala svullnaden eller tumören sitter i kroppen.
Vanliga symtom är andningsproblem, buksmärta, svullna lymfknutor, feber, halsont, smärta i ben och leder, nattliga svettningar, trötthet, aptitlöshet, viktnedgång, klåda och återkommande infektioner.
Lymfom indelas i fyra olika stadier. Stadierna visar hur utbredd cancern är och bestäms utifrån tumörens storlek, dess läge och om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen. Bokstäverna A och B används dessutom för att klassificera de symtom barnet uppvisar. Har barnet inga symtom klassificeras lymfomet som stadium A. Har barnet däremot viktnedgång, feber och nattliga svettningar klassificeras det som stadium B.
Hur ett barn med lymfom behandlas beror på flera faktorer: barnets ålder, allmänna hälsa, tidigare sjukdomshistoria, cancerns stadium och det förväntade sjukdomsförloppet. Det finns flera behandlingsalternativ som kan användas var för sig eller i kombination med varandra.
Tillgängliga behandlingar omfattar kirurgi, kemoterapi, strålbehandling, benmärgstransplantation, regelbundna blodprover och laboratoriekontroller, lumbalpunktioner, antibiotikabehandling, långvarig uppföljningsvård samt benmärgsundersökningar. Med rätt behandling och noggrann uppföljning är prognosen för många barn med lymfom idag god.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online