Reaktiva lymfkörtlar är förstorade, ofta ömma körtlar som reagerar på en närliggande eller systemisk stimulus.
Vanliga orsaker
- Infektioner: Virala (ÖVI, EBV, CMV, HIV), bakteriella (streptokocker, TB, kattklö), svamp.
- Autoimmuna: SLE, RA, sarkoidos.
- Malignitet: Lymphom, leukemi, metastaserande solida tumörer.
- Läkemedel: Fenytion, allopurinol, penicillin (feberkänslighet).
- Vacciner: Tillfälliga regionala adenopati.
Typiskt förlopp
- Infektiösa: förstoras över dagar, topp 1–2 veckor, regrederar över 2–4 veckor efter upplösning.
- Körtlar <1 cm, rörliga, ömma, mjuka = oftast godartade/reaktiva.
Varningssignaler (Behöver biopsi/utredning)
- Körtel >2 cm, hård, fixerad, sammanväxt, icke-öm.
- Supraklavikulär läge (Virchows körtel = GI-malignitet).
- Består >4–6 veckor utan tydlig infektiös utlösare.
- Konstitutionella symtom: viktminskning, nattsvett, feber.
Hantering
- Stödjande: NSAID, varma kompresser, behandla underliggande infektion.
- Antibiotika endast om bakteriell källa bekräftas.
- Excisionsbiopsi för misstänkta körtlar.