Prostatacancer är den näst vanligaste cancerformen bland män efter hudcancer, enligt det amerikanska smittskyddsorganet CDC (Center for Disease Control and Prevention). Enligt American Cancer Society upptäcks över 190 000 nya fall varje år, och ungefär en av sex män drabbas av sjukdomen någon gång under livet. Varje år dör omkring 27 000 män i USA av prostatacancer. Prognosen är dock god: tack vare effektiva behandlingsmetoder som strålbehandling och läkemedlet Lupron är den femåriga överlevnaden nästan 100 procent när sjukdomen upptäcks i tid.
Prostatacancer uppstår när celler inuti prostatan börjar växa okontrollerat och bildar tumörer. Även om sjukdomen oftast går att behandla finns det en risk att cancercellerna sprider sig utanför prostatakörteln och ger upphov till sekundära tumörer på andra ställen i kroppen. Det manliga hormonet testosteron stimulerar prostatacancerns aktivitet och gör att sjukdomen växer och sprids snabbare.
Strålbehandling använder radioaktiv energi för att rikta in sig på och förstöra cancerceller i prostata. Det finns två huvudtyper: extern strålbehandling, där strålkällan befinner sig utanför kroppen, och brakyterapi, där små radioaktiva kapslar placeras inuti kroppen nära tumören.
Lupron är ett injektionsläkemedel som förskrivs av läkare. Läkemedlet stör verkan av LH (luteiniserande hormon), ett ämne som bidrar till kroppens testosteronproduktion. Detta gör att testosteronnivåerna i kroppen sjunker, vilket bromsar prostatacancerns tillväxt och spridning. Denna typ av behandling kallas även hormonbehandling eller androgendeprivationsterapi.
Läkaren kan välja att kombinera strålbehandling och Lupron eller använda metoderna var för sig. Kombinationen är vanligast vid mer avancerade former av prostatacancer, enligt Seattle Cancer Care Alliance. Extern strålbehandling ges normalt dagligen eller varannan dag under sex till åtta veckor, polikliniskt. Brakyterapi kräver endast ett besök för att implantera de radioaktiva kapslarna, samt eventuellt ett extra besök för att avlägsna dem. Lupron-injektioner ges vanligtvis med några dagars mellanrum under en period av tre till fyra veckor.
Cirka 12–20 procent av männen som får strålbehandling mot prostatacancer utvecklar urinvågsbesvär, exempelvis inkontinens med urinläckage eller svårigheter att hålla en jämn urinstråle, enligt Seattle Cancer Care Alliance. Besvären är vanligast hos män som redan före behandlingen hade urinproblem till följd av en förstorad prostata. Impotens är en annan möjlig biverkning av strålbehandlingen, liksom diarré, hemorrojder, trängningar i samband med avföring och trötthet. Vissa män blir permanent infertila efter strålbehandling mot prostata, och mindre än 1 procent får skador på omgivande vävnader som blåsan och ändtarmen, enligt samma källa.
Den vanligaste biverkningen av Lupron är värmevallningar, som drabbar 55 procent av de behandlade männen, enligt läkemedelsdatabasen RxList. Andra möjliga biverkningar innefattar ömhet eller tillväxt av bröstkörtlarna, svaghet, trötthet, aptitlöshet, förstoppning, krympande testiklar, impotens, kroppssmärtor, huvudvärk, sömnsvårigheter och urinträngningar. Hos upp till 8 procent av användarna kan läkemedlet dessutom ge hjärt-kärlbiverkningar som högt blodtryck, hjärtsvikt och blodproppar, rapporterar RxList.
En näringsrik kost och tillräcklig sömn hjälper till att begränsa effekterna av strålbehandlingen, enligt American Cancer Society. Lös sittande kläder minskar viss av den hudirritation som kan uppstå under behandlingstiden. Upplever du biverkningar av Lupron bör du prata med din onkolog om hur de bäst kan hanteras. Tänk på att de flesta biverkningar av både strålbehandling och Lupron bleknar, minskar gradvis eller försvinner helt när behandlingen har avslutats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online