Prostatan är en körtel som ingår i det manliga reproduktionssystemet. Den producerar en del av den vätska som utsöndras tillsammans med sädesvätskan i samband med samlag. Prostatacancer drabbar oftast äldre män och leder till att prostatan förstoras, vilket kan orsaka problem med både urinering och sexuell förmåga. En av de vanligaste behandlingsstrategierna vid prostatacancer är kirurgisk borttagning av prostatan.
Om prostatacancern är allvarlig kan prostatakörteln och omgivande lymfknutor behöva tas bort kirurgiskt i en operation som kallas radikal prostatektomi. Det finns två huvudsakliga kirurgiska metoder för att ta bort prostatan, och valet mellan dem beror på tumörens läge, patientens hälsa och kirurgens bedömning.
Vid retropubisk kirurgi tas prostatan bort via ett mindre snitt i nedre delen av buken. Snittet görs mellan naveln och strax ovanför penis. Detta är den vanligaste metoden, eftersom kirurgen via samma snitt även kan ta bort lymfknutorna i bäckenet för att kontrollera om cancern har spridit sig. Denna metod innebär dessutom generellt sett färre biverkningar.
Vid perineal kirurgi görs istället snittet mellan anus och pungen (skrotum). Fördelen är att återhämtningstiden ofta är kortare än vid retropubisk kirurgi. Nackdelen är att kirurgen inte når bäckens lymfknutor genom detta snitt, varför en eventuell lymfknututredning måste göras genom ett separat ingrepp.
Biverkningarna kan vara ganska påtagliga beroende på vilken operationsmetod som används. Problem med blåskontroll är den vanligaste biverkningen. Urininkontinens kan pågå i flera veckor eller till och med flera månader efter operationen. Blåsfunktionen återfås dock oftast gradvis efter en period av rehabilitering med bäckenbottenträning och läkemedelsbehandling. Inkontinensen kan ibland ta formen av stressinkontinens, det vill säga att mannen får svårt att hålla kvar urinen när han skrattar, nyser, hostar eller lyfter något tungt.
En annan möjlig biverkning är erektionsproblem, så kallad erektil dysfunktion. Detta är relativt vanligt eftersom de nerver som styr erektionerna löper tätt längs båda sidor om prostatan och därför riskerar att skadas eller tas bort tillsammans med körteln under operationen. Män som redan innan operationen har erektionsproblem löper betydligt större risk att få bestående besvär efter ingreppet. I vissa fall kan en så kallad nervbesparande operationsteknik användas för att bevara erektionsförmågan, förutsatt att cancerns utbredning tillåter det.
Diskutera alltid noggrant med din urolog vilken operationsmetod som passar bäst i ditt specifika fall, samt vilka risker och möjligheter till rehabilitering som finns.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online