Prostatacancer drabbar ungefär var sjätte man och är den vanligaste cancerformen som inte rör huden. Sjukdomen uppstår när celler i prostatan börjar dela sig okontrollerat, vilket leder till att onormala celler bildar små tumörer. Traditionella behandlingsmetoder som strålning och kirurgi är cirka 90 procent effektiva om behandlingen påbörjas tidigt, när tumörerna fortfarande är små. Problemet är att små tumörer är svåra att upptäcka och därför lätt förblir oupptäckta. Regelbundna kontroller och PSA-test kan därför vara avgörande för en tidig diagnos.
Det finns flera olika behandlingsvägar vid prostatacancer, och valet beror bland annat på cancerens stadium, tumörens storlek och patientens allmäntillstånd. Nedan går vi igenom de viktigaste metoderna samt hur risken för sjukdomen kan minskas.
Hormonbehandling kan användas ensam eller i kombination med andra behandlingsformer, beroende på cancerens storlek och hur långt den har utvecklats. Målet är att stoppa kroppens produktion av testosteron, eftersom detta hormon kan stimulera tillväxten av onormala celler i tumören.
Behandlingen är effektiv för att krympa befintliga tumörer och hindra nya från att växa. Den används ofta innan strålning eller operation för att krympa tumören så att den blir lättare att avlägsna.
Möjliga biverkningar är erektionsproblem, viktökning, förlust av muskelmassa och blodbrist (anemi). Det är omöjligt att förutsäga exakt vilka besvär just du kommer att få, men diskutera alltid riskerna och utsikterna med din läkare innan behandlingen inleds.
Det finns två huvudsakliga former av strålbehandling mot prostatacancer: radioaktiv fröbehandling (brakyterapi) och extern strålbehandling.
Vid brakyterapi implanteras mellan 40 och 100 små radioaktiva frön i prostatan genom en nål. Fröna innehåller radioaktiva isotoper, exempelvis jod, som avger strålning inifrån kroppen. Kapslarna verkar i ungefär ett år och påverkar endast ett mycket begränsat område, normalt bara några millimeter.
Under de första månaderna efter behandlingen rekommenderas du ofta att hålla cirka två meters avstånd från gravida kvinnor och små barn på grund av risken för strålexponering.
Biverkningar vid brakyterapi kan vara täta och smärtfulla urineringar, erektionsproblem och lös avföring. Urinträngningar är vanligare än vid extern strålbehandling, medan biverkningar i ändtarmen är mindre vanliga.
Vid extern strålbehandling används fokuserade röntgenstrålar för att förstöra cancercellerna. En risk är att även närliggande frisk vävnad kan skadas. Därför använder läkarna avancerad bildbehandlingsprogramvara för att rikta in strålen så exakt som möjligt – korrekt positionering minskar avsevärt risken för skador på frisk vävnad.
Själva behandlingstillfället tar endast cirka en minut och kräver ingen narkos. Vitala organ skyddas med sköldar, och du ombeds komma med full blåsa så att den trycks undan ur strålområdet.
Vanliga biverkningar är blödningar från ändtarmen och täta urineringar. De flesta patienter får få eller inga sexuella biverkningar, och övriga besvär försvinner i regel efter avslutad behandling.
Även om vissa riskfaktorer, som en genetisk benägenhet, inte kan påverkas finns det flera saker män kan göra för att minska risken att utveckla prostatacancer:
Ät näringsrik mat. Välj livsmedel rika på vitaminer och mineraler, särskilt C- och E-vitamin. Forskare menar att rätt balans av näringsämnen är avgörande både för cancerförebyggande syfte och för en god hälsa i stort.
Träna regelbundet. Fysisk aktivitet stärker immunförsvaret och förbättrar blodcirkulationen. Hos vissa män kan träning dessutom lindra symtom under behandling.
Diskutera mediciner med din läkare. Om du är extra utsatt för prostatacancer kan antiinflammatoriska läkemedel vara värda att överväga. Dessa innehåller ämnen som hämmar enzymet COX-2, vilket återfinns i prostatacancerceller.
Kombinationen av tidig upptäckt, rätt behandlingsval och en hälsosam livsstil ger bästa möjliga förutsättningar att bekämpa prostatacancer framgångsrikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online