I likhet med alla cancerformer utvecklas prostatacancer i olika stadier. Det är först i de senare stadierna som sjukdomen klassas som avancerad. Det innebär att cancern gått från att vara lokaliserad – alltså begränsad till själva prostatan – till att bli regional, med tillväxt utanför körteln, eller metastaserande, när cancern spridit sig till mer avlägsna organ. Eftersom prostatacancer ofta växer relativt långsamt ställs diagnosen hos många män redan i ett tidigt skede.
Prostatacancer uppstår i prostatan, en körtel som sitter strax under urinblåsan och omger urinröret. Körteln bidrar med en stor del av mannens sädesvätska. Typiskt för sjukdomen är att den sällan ger några tecken eller symptom förrän i senare stadier.
Cancern upptäcks ofta i stadium III eller IV. I stadium III, även kallad regional prostatacancer, har tumören vuxit utanför prostatan och in i närliggande muskler, organ eller körtlar. I stadium IV, den metastatiska fasen, har sjukdomen spridit sig till mer fjärran delar av kroppen, exempelvis skelettet och lymfkörtlarna.
Det vanligaste symptomet vid prostatacancer rör urineringen. Ofta känns besvären som en blåskatarr eller urinvägsinfektion, med svag urinstråle eller en brännande känsla vid urinering. Många män drabbas också av en smärta som kan kännas ganska isolerad, vanligtvis i bäckenet, ländryggen, låren eller revbenen. Smärtan kvarstår ofta i flera dagar eller över en vecka, vilket beror på att det är de områden som ligger närmast prostatan och dit cancern i första hand metastaserar. Smärtan åtföljs ibland av oförklarlig viktnedgång, och vissa män upplever också uttalad trötthet eller illamående.
Läkarna vet fortfarande inte exakt vad som orsakar prostatacancer, men många experter menar att både kost och ärftlighet påverkar risken att insjukna. Enligt National Cancer Institute är en fettrik kost med mycket rött kött och animaliskt fett en av de vanligaste matvanorna som kopplas till ökad risk. Det betyder dock inte att alla män med sådana kostvanor utvecklar sjukdomen – generna spelar också en viktig roll. Enligt amerikanska National Institutes of Health ökar dessutom en familjehistoria av prostatacancer risken betydligt för många män.
Utöver kost och arv är åldern en av de viktigaste riskfaktorerna. Enligt Cleveland Clinic Urological Institute ökar risken att få diagnosen efter 40 års ålder hos svarta män och efter 50 års ålder hos vita män. Över 65 procent av alla fall diagnosticeras hos män som är 65 år eller äldre. Det betyder dock inte att yngre män är helt skyddade – risken finns för alla.
Vid misstanke om prostatacancer kontrollerar läkaren ofta blodets PSA-värde (prostataspecifikt antigen) och utför en kroppsundersökning via ändtarmen, som vid behov kompletteras med vävnadsprov.
När cancern upptäcks tidigt är prostatacancer ofta botbar, vanligtvis genom operation eller strålbehandling. Har cancern dock metastaserat, alltså spridit sig utanför prostatan, ser prognosen annorlunda ut. Metastatisk prostatacancer kan ofta hållas under kontroll med hormonbehandling i flera år, men den anses fortfarande vara obotlig.
Upplever du något av symptomen, har släktingar som haft prostatacancer eller tillhör en högre riskgrupp på grund av din ålder – kontakta då din läkare för en undersökning. Det bästa skyddet mot alla former av cancer är tidig upptäckt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online