Aromatashämmare vid behandling av prostatacancer – verkan, fördelar och risker

Androgendeprivationsterapi (ADT) är den vanligaste behandlingen för prostatacancer i avancerat stadium. Som ett led i denna behandling kan aromatashämmare användas – läkemedel som kan bromsa cancerns utveckling samtidigt som testosteronnivåerna i blodet hålls på en tillräckligt hög nivå.

Vad är aromatas?

Enligt Medline Plus Medical Dictionary är aromatas ett enzym som främjar omvandlingen av androgener (testosteron) till östrogener. En aromatashämmare hämmar denna process, vilket påverkar hormonbalansen i kroppen.

Möjliga fördelar

Enligt en artikel publicerad 2005 i tidskriften The Oncologist kan androgenblockad i kombination med kemisk kastration förbättra både överlevnad och livskvalitet hos patienter med avancerad prostatacancer. Effekten kan bli särskilt god när behandlingen följs av utsättning av antiandroger och tillförsel av aromatashämmare.

Biverkningar och risker

Användning av aromatashämmare kan orsaka betydande benförlust, enligt en rapport som publicerades i Journal of Clinical Oncology den 20 november 2008. Patienter som behandlas med dessa läkemedel bör därför följas noggrant med avseende på bentäthet, eftersom ökad risk för benskörhet (osteoporos) kan följa av behandlingen.

Androgenrefraktär prostatacancer

Vissa män blir resistenta mot ADT, vilket i vissa fall har kopplats till östrogener, enligt en rapport i tidskriften Cancer den 15 oktober 2001. En klinisk studie som testade en aromatashämmare kunde dock inte bekräfta detta samband. Därför anses dessa hämmare ha begränsad eller ingen roll i behandlingen av denna typ av prostatacancer.

När är aromatashämmare mest effektiva?

Flera av de studier som stödjer användningen av aromatashämmare gäller bröstcancer snarare än prostatacancer. En artikel i tidskriften Urologic Oncology (januari–februari-numret) drog slutsatsen att aromatashämmare ger större nytta än antiöstrogener vid behandling av bröstcancer, men att de inte har visat sig lika användbara vid behandling av prostatacancer.

Sammanfattning

Aromatashämmare har visat tydliga fördelar inom bröstcancervården, men deras roll vid prostatacancer är mer begränsad. De kan i vissa fall fungera som ett komplement till androgendeprivationsterapi, men risken för benförlust och den osäkra effekten vid kastrationsresistent sjukdom innebär att behandlingen alltid bör anpassas individuellt i samråd med urolog eller onkolog.