Prostatacancer uppstår när celler i prostatakörteln börjar växa och dela sig onormalt. Om din läkare har rekommenderat strålbehandling för att behandla din prostatacancer är det viktigt att du förstår hur behandlingen kan påverka dig. Det finns olika typer av strålbehandling med varierande doser, beroende på tumörens storlek och stadium samt andra faktorer. I vissa fall måste särskilda försiktighetsåtgärder vidtas för att skydda både dig själv och personer i din omgivning, beroende på vilken strålmetod som används.
De två vanligaste formerna av strålning som används vid behandling av prostatacancer är extern strålterapi (EBRT) och brakyterapi, alltså intern strålning som ibland även kallas implantation av radioaktiva frön. Vid extern strålterapi riktas stråleknippen mot prostatakörteln från en apparat utanför kroppen, ungefär som vid en vanlig röntgenundersökning. Brakyterapi innebär däremot att strålningen levereras inne i kroppen, genom att små kapslar eller frön som innehåller radioaktivt material placeras direkt i prostatan.
Enligt American Cancer Society används brakyterapi framför allt hos män med cancer i tidigt stadium som växer långsamt.
Extern strålterapi kan orsaka både tillfälliga och långvariga biverkningar. Vissa män drabbas av besvär med tarmar, urinblåsa och erektioner, samt upplever trötthet. Vissa biverkningar märks direkt efter strålbehandlingen, medan andra kan uppstå flera månader eller år senare. Eftersom extern strålterapi liknar en röntgenundersökning krävs inga särskilda strålskyddsåtgärder, till skillnad från vissa andra strålmetoder. Inför själva behandlingen får du instruktioner från din läkare om kost och vätskeintag.
Även brakyterapi kan ge tillfälliga och långvariga biverkningar, men antalet biverkningar är oftast färre än vid EBRT. Det beror på att strålningen inte kommer i kontakt med omgivande vävnader utan begränsas till själva prostatan. De flesta män upplever tillfällig urinretention, men andra möjliga biverkningar är inflammation i ändtarmen samt erektionsproblem. Det finns dessutom en liten risk att de implanterade fröna förflyttar sig till blodet, lungorna eller andra delar av kroppen. Detta är ovanligt och ger normalt inga negativa effekter.
När du genomgår brakyterapi finns det dock vissa tillfälliga försiktighetsåtgärder som kan behövas för att inte utsätta andra för radioaktivitet. Kontakten med andra människor, särskilt gravida kvinnor och barn, bör begränsas under en viss tid. Du bör också undvika samlag utan kondom, eftersom det finns en risk att kapslarna eller fröna lämnar kroppen. Hur länge dessa försiktighetsåtgärder ska gälla varierar från några timmar upp till flera månader.
Idag finns mer avancerade former av både EBRT och brakyterapi som medför lägre risker och färre biverkningar än de traditionella metoderna. En nyare variant av extern strålterapi kallas tredimensionellt konformerad strålterapi (3-D-CRT). Med hjälp av datorstyrd kartläggning kan strålningen riktas mycket precist mot prostatan, vilket gör att den omgivande vävnaden skadas minimalt eller inte alls, samtidigt som biverkningarna minskar.
Inom brakyterapin finns en modern metod som möjliggör högre stråldos, kallad HDR-brakyterapi (high-dose rate). Ett radioaktivt ämne förs in via tunnlar eller katetrar som placerats i prostatan och verkar där i upp till 15 minuter. Därefter tas det radioaktiva ämnet bort, och efter avslutad behandlingsserie avlägsnas även katetrarna. Resultatet blir en kraftigare strålskada på cancercellerna med liten eller ingen påverkan på omkringliggande vävnader, färre biverkningar, kortare sjukhusvistelse och snabbare återhämtning.
Ta alltid upp dina frågor och funderingar med din läkare. Att ha en tydlig dialog om möjliga biverkningar, nödvändiga försiktighetsåtgärder och förberedelser innan behandlingen påbörjas är avgörande för att du ska känna trygghet och kunna delta aktivt i din egen vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online