Prostatacancer är den vanligaste cancerformen efter hudcancer hos män och drabbar ungefär var sjätte amerikanske man. För vissa patienter erbjuder kryoterapi en minimalt invasiv lösning. Behandlingen går ut på att frysa prostatan, vilket förstör själva körteln tillsammans med den cancer som finns i den. Liksom alla behandlingsformer mot prostatacancer har kryoterapi både unika fördelar och risker. Därför är det viktigt att patienter sätter sig in i allt som gäller detta behandlingsalternativ innan de fattar sitt beslut.
Målet med kryobehandling vid prostatacancer är att helt förstöra, eller ablatera, prostatan genom att frysa vävnaden uppifrån och in. Under ingreppet förs tunna nålar in i prostatan genom huden mellan pungen och ändtarmen. Nålarnas placering bestäms utifrån ultraljudsbilder av körteln. Argongas, som är extremt kall, leds sedan in i körteln genom nålarna. När vävnaden har nått önskad temperatur, cirka minus 40 grader Celsius, värms den upp igen med heliumgas. Denna frys- och tiningsprocess upprepas två gånger för att säkerställa att samtliga celler i vävnaden förstörs. Omgivande vävnad skyddas samtidigt med hjälp av en uppvärmd kateter.
Idén om kryoterapi mot prostatacancer introducerades redan på 1960-talet, när den första kryosonden med flytande kväve utvecklades. De tidiga ingreppen utfördes via urinröret eller genom ett kirurgiskt snitt, men dessa behandlingar orsakade många biverkningar och idén övergavs. År 1974 presenterades en ny metod där frysgasen tillfördes genom transperineala nålar, men bristen på god bildgivning bidrog till en hög komplikationsrisk. Först när ultraljudsdiagnostik och argongas integrerades i tekniken under 1990-talet fick kryoblateringen förnyat intresse inom medicinvärlden.
Metoden bygger på att tillförseln av argongas skapar små isbollar inne i varje cell i körteln. Isbildningen förstör vävnaden på cellulär nivå, och när vävnaden därefter tinas återstår endast döda celler. Både friska körtelceller och cancerceller drabbas. Eftersom ingreppet förstör alla celler i prostatan samt en del av den omgivande vävnaden lämpar sig metoden bäst för lokaliserade tumörer eller cancer som precis börjat nå körtelns kant.
Eftersom kryoterapi är en minimalt invasiv procedur krävs ingen långvarig sjukhusvistelse. Vissa läkare låter patienten stanna kvar över natten för observation, men det är oftast inte nödvändigt. Eftersom behandlingen inte kräver något stort snitt orsakar kryokirurgi mindre smärta än många andra ingrepp, och många patienter kan gå omkring redan några timmar efter behandlingen. Blodförlusten är minimal eller obefintlig, och behandlingen kan upprepas vid behov. Kryoterapi kan även användas som så kallad räddningsbehandling om tidigare behandlingsformer, exempelvis strålterapi, inte gett önskat resultat.
Även om kryoterapi verkar vara en effektiv behandlingsmetod är det fortfarande ett relativt nytt alternativ utan långsiktiga data om överlevnad, enligt Prostate Cancer Treatment Guide. Prostate Cancer Centre anger dessutom att kryoterapi medför en högre risk för impotens än andra vanliga behandlingsformer, eftersom nervtrådarna som styr erektionen ofta påverkas av frostskador under ingreppet. Impotensen är dock ibland övergående, eller kan behandlas med potensmedel. Urininkontinens utgör också en mindre risk, men risken minskas tack vare den uppvärmda kateter som används under proceduren för att skydda omgivande vävnader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online