Prostatan är en körtel som ingår i mannens urin- och fortplantningssystem. Dess främsta uppgift är att producera den vitaktiga vätska som bär spermier. Körteln ser också till att urin och sädesvätska flödar åt rätt håll. Prostatan omger urinröret och har normalt storleken av en valnöt. Hos medelålders och äldre män kan den dock växa så mycket att den hindrar urinflödet från blåsan, vilket ger ett behov av täta toalettbesök.
Frekvent urinering är ett symtom som kan förekomma vid både benign prostatahyperplasi (BPH) och cancer, eftersom cancerceller precis som en förstorad prostata kan trycka mot urinröret. Inga studier har dock visat att BPH orsakar prostatacancer. Andra symtom på prostatacancer kan vara svag urinstråle, smärtsam ejakulation, blod i sädesvätskan eller urinen, erektionsproblem, fekal inkontinens samt smärta i rygg eller höfter som inte går över. Medan BPH är en godartad förstoring innebär cancer att elakartade celler växer i körteln – en sjukdom som framför allt kan sprida sig till skelettet och lymfkörtlarna. Prostatacancer drabbar främst män över femtio år; enbart i USA insjuknar årligen fler än 220 000 män och cirka 27 000 avlider av sjukdomen.
Har du besvär från prostatan är det avgörande att få ditt PSA-värde (prostata-specifikt antigen) kontrollerat – ett varningstecken för cancer som dock även kan bero på en infektion. Vid förhöjda värden kan läkaren beställa en cystoskopi, där en flexibel kamera förs in via urinröret för att visa urinvägarna inifrån blåsan. Det mest träffsäkra testet är en transrektal ultraljudsundersökning som styr en nål för biopsi, där celler tas från prostatan och analyseras av en patolog. Cancern bedöms sedan enligt Gleason-skalan från 2 till 10 – ju högre poäng, desto större risk att sjukdomen sprider sig. Röntgen kan användas som uppföljning för att avgöra om cancern har metastaserat till skelettet.
Förutom Gleason-poängen spelar patientens ålder och allmänna hälsa, PSA-nivån, hur långt cancern spridit sig samt om det rör sig om nydiagnostiserad cancer eller ett återfall in. Här är de vanligaste behandlingsalternativen:
Eftersom prostatacancer ofta växer långsamt kan aktiv övervakning vara effektiv i kombination med kost- och livsstilsförändringar, exempelvis minskat intag av animaliskt fett, undvikande av transfetter samt tillskott av D-vitamin, E-vitamin, grönt te och lykopen. Metoden passar bäst vid tidig, lågriskcancer. Den stora fördelen är att man slipper de biverkningar som andra behandlingar kan medföra, som impotens, smärta och blod i sädesvätskan.
Brakyterapi innebär att små strålkällor med låg eller hög dos implanteras direkt i prostatan. Behandlingen är effektiv hos yngre patienter i god hälsa med lokaliserad cancer och en prostata utan tecken på förstoring orsakad av BPH.
Hormonbehandling syftar till att minska kroppens testosteronproduktion, vilket under en tid kan bromsa eller stoppa cancerns tillväxt. Behandlingen förgör inte cancern utan saktar bara ner den. Initialt ordineras ofta antiandrogener, som blockerar testosteronets receptorer i prostatan – ett bra val för patienter med lågriskcancer i tidigt skede. I mer avancerade stadier kan sänkta testosteronnivåer innebära kirurgisk kastrering.
Kryoterapi är en relativt ny metod där prostatan utsätts för frystemperaturer. Den används främst vid cancer som visat sig motståndskraftig mot strålning, men kan också fungera som primärbehandling för lågriskpatienter.
Strålbehandling ges utvärtes i små doser, vanligtvis måndag till fredag under 5–9 veckor. Friska celler kan reparera stråleskadorna, medan cancercellerna saknar denna förmåga.
Vid radikal prostatektomi opereras hela prostatan och omgivande vävnad bort. Kirurger eftersträvar att bevara så mycket av den sexuella funktionen som möjligt, men ett så omfattande ingrepp kan ändå påverka mannens sexliv, bland annat genom nedsatt erektionsförmåga.
Cytostatikabehandling (kemoterapi) vid prostatacancer används som räddningsbehandling. Eftersom den verkar i hela kroppen sätts den in vid sent skede, när metastaser redan påverkat andra organ. Behandlingen kan förlänga livet.
Kom ihåg: Kontakta alltid din läkare om du upplever symtom som täta toalettbesök, blod i urinen eller smärta i rygg och höfter. Regelbundna PSA-kontroller rekommenderas för män över 50 år, eller tidigare om cancer förekommer i familjen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online