Kan vävnad som tas bort vid TURP-operation undersökas för prostatacancer?

Ja – vävnad från TURP kan undersökas för prostatacancer

Den vävnad som avlägsnas i samband med en transuretral prostaticeresektion (TURP) kan definitivt undersökas för prostatacancer. Detta är faktiskt en rutinmässig och viktig del av behandlingen, eftersom analysen av det borttagna vävnadsprovet kan avslöja om cancerceller finns i körteln. Här följer en översikt över hur vävnaden vanligtvis hanteras och analyseras:

1. Insamling av vävnad

• Under en TURP-operation använder kirurgen ett specialinstrument, ett så kallat resekto­skop, som förs in via urinröret för att avlägsna den prostavävnad som blockerar urinflödet.
• Den borttagna vävnaden samlas upp och skickas till ett patologilaboratorium för analys.

2. Bearbetning av vävnaden

På laboratoriet genomgår vävnaden flera noggranna prepareringssteg innan den kan undersökas:

• Fixering: Vävnaden placeras i en kemisk lösning för att bevara dess struktur.
• Dehydrering: Vatteninnehållet avlägsnas stegvis från vävnaden.
• Inbäddning: Den dehydrerade vävnaden bäddas in i paraffin för att bilda ett fast block.
• Snittning: Tunna snitt skärs från paraffinblocket med hjälp av en mikrotom.
• Färgning: Vävnadssnitten färgas med olika färgämnen för att framhäva specifika cellkomponenter.

3. Mikroskopisk undersökning

En patolog granskar de färgade vävnadssnitten i mikroskop för att bedöma cellernas egenskaper och upptäcka eventuella onormala eller cancerösa celler. Patologen tittar bland annat på:

• Förändringar i cellernas storlek, form och organisation.
• Förekomsten av onormala cellkärnor.
• Hur cellerna är fördelade i vävnaden.

4. Histopatologiskt svar

Efter undersökningen upprättar patologen ett histopatologiskt svar som vanligtvis innehåller:

• En beskrivning av fynden i vävnaden.
• En diagnos – godartad (icke-cancerös), precancerös eller cancerös.
• Vid cancer även information om tumörens aggressivitet (grad/grading) och utbredning (stadium/staging).

Detta svar ger värdefull information till urologen och den övriga vårdteamet som ansvarar för patientens vård. Utifrån resultaten kan lämpliga behandlingsalternativ diskuteras och planeras på ett välgrundat sätt.

Det är också värt att notera att kompletterande analyser, exempelvis immunhistokemi eller molekylärbiologiska studier, kan utföras på vävnadsprovet för att ytterligare karakterisera eventuell cancer och därmed vägleda val av behandling.