Radiologi är en eftertraktad specialitet inom sjukvården, men vägen dit är lång och krävande. För att bli radiolog krävs minst en kandidatexamen följt av en medicinsk examen – antingen en MD (Doctor of Medicine) eller en DO (Doctor of Osteopathic Medicine). Båda dessa utbildningar tar normalt fyra år vardera att fullgöra.
Den första delen av utbildningen är en kandidatexamen, oftast inom ett naturvetenskapligt område som biologi, kemi eller fysik. Under denna tid förbereds studenten för antagning till medicinsk högskola, bland annat genom kurser i naturvetenskap och ofta inträdesprov.
Efter kandidatexamen följer fyra års studier vid en medicinsk fakultet. Här får studenten både teoretisk kunskap och praktisk klinisk träning. Valet mellan en traditionell MD-examen och en DO-examen beror på intresset för osteopatisk medicin, där DO har ett mer helhetsinriktat perspektiv på patientvården.
När den medicinska examenen är klar krävs ytterligare fyra till fem års specialisering, så kallad residency, inom radiologi. Under denna period tränas läkaren i att tolka röntgenbilder, datortomografi, magnetresonanstomografi och andra bildgivande undersökningar.
I Sverige ser vägen något annorlunda ut: läkarprogrammet tar 5,5 år, följt av allmäntjänstgöring (AT) i två år och därefter specialisttjänstgöring (ST) i radiologi på cirka fem år. Totalt rör det sig alltså om över tio års utbildning innan man kan titulera sig specialist i radiologi.
Sammanfattningsvis är den fyraåriga kandidatexamen bara början – totalt krävs uppemot 12–13 års studier och praktisk träning innan man arbetar som färdig radiolog.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online