Den del av jorden som tar emot mest solstrålning är ekvatorregionen. Men varför är det egentligen så? Svaret ligger i hur solens strålar träffar vår planet – och i jordaxelns lutning.
Eftersom jordaxeln är lutad cirka 23,5 grader träffar solstrålarna olika delar av jorden under olika vinklar under årets gång. Vid ekvatorn är solen däremot högt på himlen året runt, vilket innebär att strålarna träffar ytan nästan rakt uppifrån.
När solljuset kommer in i en brant vinkel koncentreras energin på en liten yta. Det gör att ekvatorregionerna får betydligt mer energi per kvadratmeter än områden närmare polerna.
Vid polerna träffar solstrålarna jordytan i en mycket flack vinkel. Samma mängd ljus sprids då över ett betydligt större område, och energin per ytenhet blir mycket lägre. Dessutom måste strålarna passera genom ett tjockare skikt av atmosfären, där en större del av energin absorberas eller reflekteras innan den når marken.
Kort sagt beror skillnaden på att ekvatorregionerna året runt möter solens strålar i en mer direkt och kraftig vinkel än de polara regionerna. Det är därför klimatet vid ekvatorn är varmt och fuktigt, medan polartrakterna förblir kalla – trots att båda platserna befinner sig på samma planet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online