
Röntgenstrålar produceras när högenergetiska elektroner plötsligt bromsas upp av ett metallmål. Denna process kallas bremsstrahlung, vilket är tyska för "bromsstrålning" – ett passande namn eftersom det är just den abrupta inbromsningen av elektronerna som skapar strålningen.
När elektronerna träffar målet interagerar de med metallens atomer och förlorar sin rörelseenergi. Denna energi omvandlas till röntgenfotoner, som sänds ut i alla riktningar. Fotonernas energi styrs av de infallande elektronernas energi – ju snabbare elektronerna är, desto mer energirika blir röntgenstrålarna.
Att producera röntgenstrålar kräver en stråle av högenergetiska elektroner. Denna genereras i ett röntgenrör, som består av tre huvuddelar:
Katoden värms upp så att den börjar avge elektroner, en process som kallas termisk emission.
Anoden är tillverkad av en tung metall, oftast volfram, som fungerar som mål där elektronerna bromsas upp.
En högspänningskälla skapar den starka elektriska spänning som accelererar elektronerna från katoden mot anoden med mycket hög hastighet.
När elektronerna slår emot anoden stannas de plötsligt upp och röntgenstrålar emitteras. Eftersom strålningen ursprungligen sprids i alla riktningar kollimeras den därefter – alltså fokuseras – till en smal, riktad stråle som kan användas för bildtagning eller andra ändamål.
Röntgentekniken har blivit oumbärlig inom många olika områden:
Tack vare sin förmåga att tränga igenom material som är ogenomskinliga för vanligt ljus har röntgenstrålarna revolutionerat både sjukvården och industrin sedan deras upptäckt 1895.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online