1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Komplikationer av obehandlad streptokokkfaryngit: Reumatisk feber och post-streptokokk glomerulonefrit

Obehandlad eller otillräckligt behandlad Grupp A Streptokock (GAS) faryngit kan utlösa två stora immunmedierade sekler – akut reumatisk feber (ARF) och post-streptokokk glomerulonefrit (PSGN) – via molekylär mimicering och immunkomplexdeposition, respektive.

Akut reumatisk feber (ARF)

Patofysiologi

  • Molekylär mimicering: Antikroppar mot GAS M-protein korsreagerar med hjärtliga (myosin, klaffar), led, CNS (basala ganglier), hud, och subkutana vävnader.
  • Typ II/III överkänslighet; CD4+ T-cellinfiltration.

Jones-kriterier (2015 revision) — Diagnos kräver:

  • 2 Stora ELLER 1 Stor + 2 Små + bevis på föregående GAS-infektion.
  • Stora: Kardit (mest allvarlig, 50–70%), Polyartrit (migratorisk, stora leder), Korea (Sydenhams), Erythema marginatum, Subkutana noder.
  • Små: Artralgi, Feber, Förhöjda akutfasreaktanter (BSR/CRP), Förlängt PR-intervall.
  • GAS-bevis: Positiv RADT/odling, förhöjd ASO/anti-DNase B.

Utfall

  • Reumatisk hjärtsjukdom (RHD): Kronisk klaffskada (mitral > aortal) → stenos/insufficiens → hjärtsvikt, förmaksflimmer, stroke, behov av klaffkirurgi.
  • Global börda: ~40 miljoner RHD; 300 000 dödsfall/år (flest <50 i lågresursinställningar).

Post-streptokokk glomerulonefrit (PSGN)

Patofysiologi

  • Immunkomplex (GAS-antigen + antikroppar) deponerar i glomerulära kapillärväggar → komplementaktivering (lågt C3) → inflammation → nefritiskt syndrom.
  • Nefritogena stammar: M-typer 1, 2, 4, 12, 25, 49, 55, 57, 60.

Klinisk presentation (1–3 veckor post-infektion)

  • Hematuri (kolafärgad urin), proteinuri, ödem (periorbitalt → generaliserat), hypertoni.
  • Oliguri, azotemi i svåra fall.
  • Självbegränsad i 95% av barn; vuxna högre risk för progressiv CKD.

Diagnostik

  • Urinstatus: RBC-kast, dysmorfa RBC:er, proteinuri.
  • Lågt C3 (1–8 veckor), normal C4; förhöjd ASO/anti-DNase B.
  • Biopsi sällan behövs; visar diffus proliferativ GN med "humps" (subepiteliala depositioner).

Prevention

  • ARF: Antibiotika inom 9 dagar från faryngitdebut (penicillin 10 dagar).
  • PSGN: Inte tillförlitligt förebyggd av antibiotika (immunkomplex kan bildas före behandling); hudinfektionskontroll (impetygo) också viktig.
  • Sekundärprofylax: Benzatinpenicillin G IM var 3–4 vecka för ARF/RHD (varaktighet: år till livslångt).

Viktig skillnad

ARF skadar hjärtklaffar (kronisk); PSGN skadar njurfilter (ofta akut, självbegränsad). Båda är förebyggbara med tidig penicillin – en av medicinens mest kostnadseffektiva interventioner.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online