En misstänkt tuberkulosinfektion (TB) bekräftas aldrig utifrån ett enda test. Istället krävs en kombination av flera diagnostiska undersökningar för att kunna ställa en säker diagnos. Här går vi igenom de viktigaste stegen i utredningen.
Utredningen börjar oftast med ett tuberkulintest (TST) eller ett blodprov som kallas IGRA (interferon-gamma release assay). Ett positivt resultat visar att personen någon gång kommit i kontakt med tuberkelbakterien – men det skiljer inte mellan en aktiv infektion och en vilande (latent) infektion. Ett positivt svar kräver därför alltid fortsatt utredning.
Vid lungröntgen kan läkaren upptäcka förändringar i lungorna, till exempel skuggor eller infiltrat, som tyder på aktiv tuberkulos. Röntgenbilden hjälper även till att bedöma hur utbredd infektionen är.
Ett sputumprov – alltså upphostat sleml från lungorna – samlas in och analyseras i laboratorium för att påvisa tuberkelbakterier (Mycobacterium tuberculosis). Ofta behövs flera prover under flera dagar i följd för att öka chansen att hitta bakterierna. Odlingen visar dessutom vilka läkemedel bakterierna är känsliga för, vilket styr behandlingsvalet.
För att snabbare identifiera och karakterisera bakterierna kan ytterligare analyser utföras, exempelvis mikroskopi med syrafast färgning (AFB-smear), molekylära tester som PCR eller genetisk sekvensering. Dessa tester hjälper till att avgöra om det rör sig om en aktiv eller latent infektion samt om bakterierna är resistenta mot läkemedel – information som är avgörande för en effektiv behandling.
I vissa fall krävs mer avancerade undersökningar, särskilt om de inledande testen ger otydliga svar eller om infektionen sitter utanför lungorna (så kallad extrapulmonell tuberkulos). Exempel på sådana metoder är bronkoskopi, där luftvägarna granskas med ett flexibelt instrument, eller biopsi av drabbad vävnad.
Ett positivt TST- eller IGRA-resultat bevisar inte i sig en aktiv tuberkulosinfektion – det visar bara att personen exponerats för bakterien. En säker diagnos kräver kompletterande undersökningar som lungröntgen och sputumodling. Kontakta vården om du har symtom som långvarig hosta, feber, nattsvedningar eller oförklarlig viktnedgång; en tidig diagnos ökar kraftigt chanserna till lyckad behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online